Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pluto kan lära oss om jordens historia

Publicerat tisdag 14 juli 2015 kl 06.00
"Ingen av de här isrika kropparna har utforskats tidigare"
(1:39 min)
Eric Stempels
1 av 2
Forskare Eric Stempels ser fram emot färgbilderna av Pluto. Foto: Agnes Faxén/SR
Såhär stora är Pluto och dess måne Charon i jämförelse med Jorden, enligt nya data från New Horizons. Bilden är arrangerad av NASA
2 av 2
Såhär stora är Pluto och dess måne Charon i jämförelse med Jorden, enligt nya data från New Horizons. Bilden är arrangerad av NASA

 I dag passerar Nasas rymdsond New Horizons så sitt mål, dvärgplaneten Pluto.

Det är första gången en sond utforskar så avlägsna delar av vårt solsystem, och det finns mycket vi kan lära oss om vår egen planet och historia genom att ta reda på mer om Pluto, menar Eric Stempels, forskare på institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet:

– Vi kan lära oss väldigt mycket om jorden och solsystemets uppkomst genom att studera Pluto.

Drygt nio år har denna lilla obemannade rymdfarkost varit på väg. Nu är den fem miljarder kilometer från jorden och kommer att passera endast 12 500 kilometer från Pluto. Dvärgplaneten, som den numera klassificeras, är runt 2 400 kilometer i diameter, alltså inte mycket större än vad Sverige är på längden.

– Pluto är en ganska primitiv kropp. Pluto är också en förebild för många av de andra andra isrika kropparna som går i liknande bana runt solen i samma del av solsystemet. Ingen av de här kropparna har utforskats hittills, och i och med att de är så primitiva så kan vi se hur byggstenarna såg ut när solsystemet bildades.

Under loppet av några få timmar kommer rymdsonden, som bara är 70 centimeter hög och två meter lång, att gå på högvarv, för att kunna ge oss svar på flera frågor kring hur Pluto fungerar. Just Plutos tunna men omfångsrika atmosfär är av särskild vikt.

– När jorden bildades så omgavs den också av en stark atmosfär med mycket koldioxid precis som jorden gjorde. Det man hoppas kunna göra genom att studera Pluto är att analysera hur en atmosfär försvinner ut i rymden för att då också kunna förbättra våra idéer om hur jordens atmosfär, i den tidiga jorden, har sett ut, och hur en del av den atmosfären har försvunnit ut i rymden, säger Eric Stempels.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".