Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tyst om resandets mörka sidor

Publicerat tisdag 18 augusti 2015 kl 06.00
"Vi glorifierar resandet"
(1:52 min)
shoppingområde på flygplats
Internationell flygplats. Foto: Wikimedia Commons

Att resa långt och mycket framställs nästan uteslutande som positivt i dagens samhälle, trots att det finns gott om negativa konsekvenser för både individ och samhälle.

Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar och professor i humanekologi vid Lunds universitet, har dykt ner bland våra resvanor. Han har tittat på resandets konsekvenser och hur vi framställer vårt resande.

– Det kan handla om reklam eller filmer som tar upp mobilitet som något positivt. Det kan vara Facebook, där du kan se hur många platser i världen som du besökt. Allt detta är processer som förstärker intresset i att vara rörlig, säger Stefan Gössling.

Att resa långt och mycket handlar idag allt mer om social status, enligt Stefan Gössling. Tillsammans med en brittisk forskarkollega har han valt ut tongivande forskningsartiklar kring resandets konsekvenser och hur resandet framställs i samhället - och analyserat denna forskning.

Studierna har bland annat visat att frekvent resande kan leda till stress, ensamhet och att familjerelationer försämras. Längre perioder av stillasittande vid resande ökar risken för blodpropp i benen. Dessutom är stora tidsomställningar som orsakar jetlag och sömnbrist inte heller bra för hälsan.

Trots detta hyllar vi resandet och blundar för de negativa konsekvenserna, menar Stefan Gössling. Det är framför allt bil- och flygresor som glorifieras i media trots den allmänna vetskapen om att dessa resor dessutom påverkar samhället negativt genom att bidra till klimatförändringarna.

– Alla pratar om mobilitet, men i ett samhälle som har kunskap om klimatförändring borde vi egentligen också prata om vad det innebär för utsläpp och annat.

Enligt Stefan Gössling, kan resande naturligtvis också vara väldigt värdefullt. Ett exempel är att känna nya människor och kulturer. Det globala resandet spelar ju också en stor roll i dagens ekonomi.

– Men med de nya trenderna då vi allt oftare reser för att pricka av platser för att kunna visa att vi har besökt olika länder snarare än att verkligen uppleva länderna, blir det skillnad på kvalitén på resorna som vi får och kunskapen vi drar ut av de här resorna.

För att kunna förstå sig på andra kulturer gäller att ha tid att bemöta människor i andra kulturer enligt Stefan Gössling. Just den tiden finns kanske inte om det blir väldigt korta resor, som sedan ofta kommuniceras via bilder på nätet.

– Då blir själva bilden viktigare än upplevelsen själv. För bilden på upplevelsen finns kvar. Med den kan du kommunicera och generera socialt kapital under en längre period. Själva upplevelsen blir då en funktion för att kunna uppnå någonting, säger Stefan Gössling.

Referens:
Cohen. A. Gössling S. "A darker side of hypermobility". Environment and Planning A 2015, volume 47, DOI: 10.1177/0308518X15597124.

Gössling S. "Social Networking, Mobilities, and the Rise of Liquid Identities", Mobilities 2015, DOI: 10.1080/17450101.2015.1034453

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".