Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt bakslag i kampen mot antibiotikaresistensen

Publicerat torsdag 19 november 2015 kl 12.50
Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Otto Cars. Foto: Sara Sällström, Sveriges Radio.

En gen som gör vanliga bakterier resistenta mot den sista gruppen antibiotika har upptäckts bland både grisar och patienter i södra Kina. Professor Otto Cars beskriver nyheten som "ett mardrömsscenario".

Det är brittiska och kinesiska forskare som har upptäckt att bakterier med genen mcr-1 är spridd bland både grisar och patienter i södra Kina.

Det som oroar forskarna är att mcr-1 resulterar i att bakterierna blir resistenta mot polymyxin, som är den sista gruppen antibiotika som bakterier inte utvecklat resistens mot.

Otto Cars, professor och grundare av React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens, blir först så förfärad när han hör nyheten att han svär. Sedan säger han:

– Det här är ett mardrömsscenario. Det är riktigt, riktigt allvarligt.

Resistens mot exempelvis colistin, som ingår i polymyxin-gruppen, finns redan. Men då har den aktuella resistensgenen varit bunden till bakteriernas kromosomer, vilket innebär att resistensen endast förs vidare när bakteriecellen delar sig.

Nu, däremot, har forskarna upptäckt denna gen sittande på en plasmid, det vill säga en ringformad dna-molekyl som lätt överförs från en bakterie till en annan och mellan olika bakteriearter.

–  Det är det som är det nya och det är det som gör det så allvarligt, eftersom spridningen går så otroligt mycket fortare om den är plasmidburen, säger Otto Cars.

Genen fanns dessutom i flera vanligt förekommande, men potentiellt sjukdomsframkallande bakteriearter, som E-coli och Klebsiella pneumoniae.

Risken finns, säger Otto Cars, att hela antibiotikagruppen nu kan komma att gå förlorad.

– Då står vi oss slätt, eftersom de här bakterierna är vanliga bakterier som finns i tarmen, men som ibland orsakar saker som urinvägsinfektioner, blodförgiftning eller infektioner efter kirurgiska ingrepp som då i princip kan bli omöjliga att behandla.

Forskningen presenteras i Lancet Infectious Diseases där artikelns huvudförfattare, professor Jian-Hua Liu, beskriver fyndet som "extremt oroande".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".