Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Viktiga lärdomar från bosnienflykten

Publicerat torsdag 3 december 2015 kl 06.00
"Det gick väldigt trögt i början"
(2:05 min)
mannen Armin Hadzic med hunden Prince hukar på gatan i Stockholm och tittar in i kameran. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio
Armin Hadzic och hans hund Prince. Armin är en av de tiotusentals flyktingar som flydde från Bosnien i början på 90-talet. Idag är han vd för en reklambyrå i Stockholm. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio

Vi måste tänka igenom hur vi fördelar flyktingar till kommuner i Sverige och inte betrakta nyanlända som sjuka, enligt migrationsforskare som studerat bosnienflykten på 1990-talet.

Det finns flera lärdomar att dra från flyktingvågen från Bosnien på 1990-talet. Det menar antropologen Marita Eastmond som följt och intervjuat bosnienflyktingar kring mottagandet och integrationen på 90-talet.

– En bosnier som arbetat i tillverkningsindustrin i forna Jugoslavien och som hade svårt att få arbete i den kommun han blivit placerad i, sa till mig: "Titta på mina händer, det är inget fel på dem, de kan jobba och de vill jobba. Ja, jag har sett hemska saker, men jag blir inte bättre av att bara gå här hemma". Det summerar vad människor kände under den tiden.

Marita Eastmond följde ett tjugotal flyktingfamiljer under två års tid i mitten av 1990-talet för att studera hur mottagandet och integrationen av de nyanlända gick till.

Idag har bosnienflyktingarna integrerats väl i samhället, med det gick väldigt trögt i början, enligt Marita Eastmond.

En viktig lärdom är att vara försiktig med att utplacera flyktingar i kommuner runt om i Sverige utan att ta hänsyn till var det finns jobb och var de själva vill bo. Dessa aspekter togs inte i beaktning under den så kallade "Hela Sverige-strategin" som senare avskaffades.

Nyligen meddelade regeringen att den vill införa en ny lag som innebär att alla kommuner i Sverige kan bli skyldiga att ta emot flyktingar. Detta för att undvika att människor blir kvar för länge på flyktingförläggningarna. Men inför ett sådant införande är det viktigt att inte upprepa samma misstag som på 1990-talet, enligt Marita Eastmond.

En annan lärdom är att inte betrakta flyktingarna som traumatiserade offer, utan så snart det bara går få ut dem på arbetsmarknaden.

Att det här är nyckeln till en god integration, håller Armin Hadzic med om, som själv flydde till Sverige i början på 1990-talet.

– Vi kan aldrig lyckas komma in i ett land om inte människorna där tillåter oss att komma in i samhället genom att erbjuda oss jobb, att bli vänner, bli grannar och att umgås. Utan det blir det jättedålig integration och människor hamnar utanför samhället.

Mer om erfarenheter kring flyktingarna från Bosnien i Vetandets värld klockan 12.10

Referens:  Eastmond M. "Egalitarian Ambitions, Constructions of Difference: The Paradoxes of Refugee Integration in Sweden" Journal of Ethnic and Migration Studies, DOI: 10.1080/1369183X.2010.521323

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".