Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nationalismen har blivit mer polariserad

Publicerat tisdag 15 december 2015 kl 06.00
"Behövs en nationalism som det går att leva med"
(1:52 min)
Svenska flaggan. Foto:  Petey21/Wikimedia commons Public Domain
1 av 2
Svenska flaggan. Foto: Petey21/Wikimedia commons Public Domain
Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid Universitetet i Oslo. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio
2 av 2
Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid Universitetet i Oslo. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio

Nationalismen utvecklas idag i två riktningar. Den blir både mer exkluderande och mer inkluderande, enligt forskare.

När globaliseringen satte fart i slutet på 1990-talet var det många samhällsvetare som trodde att nationalismen var på väg att försvagas rejält.

Idag har det visat sig att idén om nationen och "ett folk inom en nation" snarare vuxit sig starkare. Det menar nationalismforskaren och antropologen Thomas Hylland Eriksen.

– Vad vi har sett de senaste 15 åren är en utveckling där vi istället ser en polarisering inom många europiska länder kring nationsförståelsen, där det inte är snack om att lägga nationen bakom oss, utan snarare om vad den består av, säger han.

Enligt Thomas Hylland Eriksen har nationalismen i många av dagens länder, däribland Sverige, tagit två motsatta inriktningar. Den ena kan beskrivas som exkluderande med mer fokus på den historiska, kulturella samhörigheten hos människor som bott i ett land i flera generationer. Den andra är mer inkluderande, med en mer positiv syn på invandring och mångkultur inom nationens gränser.

Något som pågått länge, och som vi också kommer se mer av framöver är ett slags gradering av den nationella tillhörigheten.

– Det behöver inte vara så att antingen är du svensk eller inte svensk. Du kan vara lite svensk, säger Thomas Hylland Eriksen.

Han forskar bland annat på hur barn till invandrade norska medborgare i Oslo öst, som är en förort till Oslo, uppfattar sin nationstillhörighet.

– De blir aldrig helt norska. De vet att oavsett vad de gör så blir de inte helt norska.

Det här är ett problem menar Thomas Hylland Eriksen, för om alla medborgare ska känna sig delaktiga i samhället och till exempel vilja betala skatt, måste det nationella "vi:et" bli mer inkluderande.

– Om man har politiker och folk i offentligheten som pratar om "våra" barn och "deras" barn, och om invandrare som "de andra", så är det klart att det blir väldigt svårt för ungdomarna i Oslo öst att identifiera sig själva som norrmän – när elitpersoner betraktar dem som "de andra".

Thomas Hylland Eriksen menar att så länge staten existerar kommer också den gemensamma föreställningen om nationen att existera. Detta för att underlätta samarbete och tillit mellan medborgare och staten.

– Och då behöver vi försöka utforma en nationalism som det går an att leva med, som inkluderar människorna som faktiskt bor i ett land och inte bara några av dem, säger Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo.

Länk till Thomas Hylland Eriksens forskningsprojekt.

Mer om nationalismens framtid hör du i fjärde delen av serien "Vi och Dom" i Vetandet värld 12.10 i P1.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".