Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

125 miljoner år gamla frön berättar om de första blommornas liv

Publicerat torsdag 17 december 2015 kl 10.31
"En otrolig, helt ny källa till information"
(0:36 min)
Fröets skalvägg, näringsvävnad och lilla embryo. Foto: Else Marie Friis.
1 av 4
Genomskärning av välbevarat frö från tidig blomväxt. Cellstrukturen i näringsvävnaden syns, liksom den lilla grodden (guldfärgad i 3D-rekonstruktionen). Bilderna är skapade med synkrotronljus-röntgentomografisk mikroskopi av Else Marie Friis.
Många olika former och storlekar på frön. Foto: Else Marie Friis
2 av 4
Ett urval av de fossila fröer från blomväxter från tidig krita som undersökts. Fröytornas struktur har rekonstruerats med hjälp av synkrotronljus-röntgentomografisk mikroskopi av Else Marie Friis.
flygbild av byggnad Foto: Paul Scherrer Institut/Markus Fischer
3 av 4
Synkrotronen i Schweiz, där mätningarna på de välbevarade fossila fröna utfördes. Foto: Paul Scherrer Institut/Markus Fischer
yta på frö och frö i genomskärning, med den lilla grodden upptill. Foto: Else Marie Friis
4 av 4
Välbevarat frö från yngre krittid. Till vänster fröets yta, till höger i genomskärning, med den lilla grodden upptill. Bilden är gjord med hjälp av synkrotronljus-röntgentomografisk mikroskopi av Else Marie Friis.

Röntgentomografiska 3D-rekonstruktioner av exceptionellt välbevarade frön ger unik inblick i de tidigaste blomväxterna försiktiga livsstil.

De tidigaste blommande växternas frön var pyttesmå och själva grodden inuti fröna var ännu mindre. Det konstaterar forskare som kunnat titta in i exceptionellt välbevarade frön från mellan 110 och 125 miljoner år gamla fossila blomväxter med hjälp av synkrotonljus-röntgentomografisk mikroskopi.

Frönas storlek och innehåll säger något om de allra första blomväxternas liv här på jorden: de var långsamma i starten och lyckades inte konkurrera med andra växter så väl, utan levde ett undanskymt liv, på fuktiga platser och längs sjöar och vattendrag, och fick passa på att gro när de kom till en plats dit ingen annan hunnit före.

Paleobotanikern Else Marie Friis, som är professor emerita vid Naturhistoriska riksmuseet och gästprofessor vid Yale-universitetet, är en av dem som lett studien med de unika fröna, som hittats inbäddade i lera och sand från krittiden, i Portugal och USA.

Så här säger hon om när hon upptäckte de pyttesmå embryona, det vill säga groddarna, i många av de 250 frön från 75 olika släkten som hon undersökte:

– Jag hade sett några indikationer ett tag, men var inte riktigt säker på vad det var, förrän jag såg en som var verkligen tydlig och började göra tredimensionella rekonstruktioner.

– Det är helt otroligt. Det är så många man kan se, och alla är så små, så små i förhållande till själva fröet. Och själva fröna är också pyttesmå. 

– Det är en helt ny källa till information om blomväxterna och deras ekologi, som vi fått i och med detta, säger Else Marie Friis.

Det dröjde inte länge i jordens historia innan blomväxterna ändå tog över och förändrade vegetationen radikalt. Idag är det de som dominerar. Det finns betydligt fler arter av blomväxter än av alla andra landväxter tillsammans.

Dagens blomväxter har både små och stora frön: från orkidéernas dammkornssmå frön, till kokosnötter och mango.


Referens: Friis et al: "Exceptional preservation of tiny embryos documents seed dormancy in early angiosperms", Nature 2015. DOI:10.1038/nature16441.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".