Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Europeiskt "vi" lever på kriser

Publicerat tisdag 22 december 2015 kl 13.29
"Kris driver på samarbete"
(7:25 min)
Idéhistoriker Mats Andrén på Göteborgs universitet. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio
Idéhistoriker Mats Andrén på Göteborgs universitet. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio

Det talas allt oftare om kris för det europeiska samarbetet, inte minst i samband med flyktingkrisen. Men historien avslöjar att det europeiska samarbetet lever på kriser.

Hela serien om Vi och Dom här

Nationalismen växer sig allt starkare runt om i Europa. Nationalistiska partier skördar allt större framgångar och utgör en allt större maktfaktor, nu senast med Front National i Frankrike och partiet PiS i Polen. Samtidigt talas det allt oftare om kris för det europeiska samarbetet. Inte minst i och med flyktingkrisen då flera länder i stället för att samarbeta snarare tagit vara på, vad de uppfattar, som sina egna nationella intressen.

Men idéhistoriker Mats Andrén som forskar på idén om Europa och har studerat utvecklingen av det europeiska samarbetet, tror inte att EU eller det europeiska samarbetet är i fara, snarare tvärtom.

– Om vi tänker tillbaka bara på de senaste åren vet vi att det har ofta pratats om kris i relation till det europeiska samarbetet, det är tema som ständigt återkommer. Men det intressanta med det europeiska samarbetet är att just krissituationer och upplevelser av kris har också verkat driva på det här samarbetet, säger Mats Andrén, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Idén om ett politiskt gemensamt Europa startade redan med Napoleonkrigen under 1800-talet. Det var en av dåtidens stora kriser, enligt Mats Andrén.

Och själva idén om Europa hänger tätt ihop med idén om nationen, det vill säga att ett folk med ett gemensamt ursprung ska ha ett eget land.

Nationalismens uppkomst under 1800-talet innebar att berättelser, gamla myter och ibland rena påhitt om folkens gemensamma historia skrevs ner, och på så vis "förevigades" i samband med massproduktionen av böcker och tidningar. Det skapades en ny föreställd gemenskap, ett nytt "vi" som gynnade industrialiseringen i Europa när bönderna lämnade släkten och gården ute på landet, för att få jobb inne i stan.

Då var också det europeiska "vi:et" en viktig del av nationsbygget, enligt Mats Andrén.

– Företrädare för nationella idéer genom 1800-talet är ofta noggranna att tala om att deras nation är en del av detta Europa. Tjeckiska nationalister, estniska nationalister talar om detta. Ofta förknippar de också sin plädering för den egna nationen i Europa som att den tillför något specifikt till det europeiska.

– Men det finns också en annan sida av det europeiska vi:et, som blickar inte bakåt så mycket på gemensamma traditioner, gemensamma seder, eller gemensamma myter, utan blickar framåt och säger: det här är något nytt som måste skapas, vi behöver skapa någon typ av federation mellan nationalstaterna för att undvika krig.

Adolf Hitler piskade upp en extrem "vi och dom"-känsla under andra världskriget - och den europiska integrationen, som satte igång ordentligt på 50-talet, handlade just om att undvika sånt här hat och krig mellan nationalstaterna framöver,

Kring sekelskiftet 1900 hade det funnits ett tjugotal nationalstater i Europa. Efter världskrigen fördubblades antalet, och idag finns över 50 självstyrande nationalstater i Europa.

– Så att det är ju en remarkabel ökning av de politiska gränserna som vi har fått i Europa parallellt med att vi också fått en integration och en europeisk union.

Samtidigt finns förklaringar som är rent ekonomiska till att de olika nationalstaterna behöver integrera sig och det börjar ekonomer tala om redan på 1920-talet.

– Det börjar påpekas problemen med alla nya gränser. De nya valutorna, som förhindrar utbyte, handel av råvaror som förut kunde förekomma inom till exempel det österrikiska-ungerska väldet, men nu var det uppdelat i ett antal stater.

– Så idén om ekonomisk integration dyker upp under mellankrigstiden, för att hantera alla gränser som dyker upp.

En sådan ekonomisk integration med den fria marknaden har varit en viktig del även av EU-projektet, men enligt idéhistoriker Mats Andrén har också skapandet av den europeiska identiteten och samhörighetskänslan varit minst lika viktig för den europeiska integrationen och EU-bygget.

– Det som man också kan peka på är att en sådan europeisk "vi-känsla" sedan 80,- 90 och 2000-talet odlats medvetet inom det europeiska samarbetet. Föreställningen om en europeisk identitet har lanserats.

Europahymnen, en del av den sista satsen av Beethovens nionde symfoni, antogs på 70-talet av Europarådet som hymn för Europa och blev sedan också EU:s officiella hymn på 90-talet.

– Man gjorde en lista någon gång på 80-talet över att man skulle ha gemensamt pass som vi har fått, men skulle ha en gemensam hymn, och europeiska kulturstäder som skulle rotera varje år. Detta för att odla en europeisk identitet, själva euro-projektet motiverades till någon del också utifrån detta: att det skulle stärka medvetandet att medborgarna i staterna ute i Europa också var EU-medborgare.

Hur kan man tänka på det här idag, vart är idén om Europa på väg?

– Det Europa står inför både vad gäller flyktingkris och vad gäller de hot som visat sig under allra sista tiden är ju ett val mellan vad det är för typ av gemenskaper vi vill ha här, vilken typ av nationalism vi vill ha. Är det en nationalism som är öppen för influenser, eller är det en nationalism som spelar på en gammal europeisk tradition, som är ett gammalt sätt och tänka som är att vi ska ha vår egen rena gemenskap, säger Mats Andrén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".