Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Malariaresistens sprider sig på nytt sätt

Publicerat måndag 28 december 2015 kl 06.00
Förödande om resistensen når Afrika
(2:14 min)
Foto: AP
Två svårt malariasjuka barn får blodtransfusioner i Kenya. Varje år dör drygt 400 000 barn i Afrika av malaria. Nu riskerar resisten mot enda botemedlet att spridas.Foto: AP

Resistens hos läkemedel mot malaria uppstod för några år sedan. Men nu har forskare upptäckt att den sprider sig på ett sätt som gör att den är svårare att överblicka.

– Vi har upptäckt att det poppar upp liknande resistenser lite här och var under de senaste åren. Genom att göra molekylära markörstudier kan man nu se att det inte är samma resistenta parasiter som  i Kambodjaregionen. Det är nu i en stor del av hela Sydostasien, säger Anders Björkman professor i infektionsmedicin på Karolinska institutet.

Under 2008 upptäcktes resistens mot malariamedicinen i Kambodja, i ett särskilt område där resistens ofta uppstår. Men i stället för att sprida sig som ringar på vattnet har de resistenta parasiterna börjat dyka upp som hoppande eldsflammor lite varstans, och finns nu ända upp i Burma.

Genom att den malariaparasit som dödar flest, Plasmodium falciparum, finns i mycket större utsträckning på den afrikanska kontinenten, skulle en spridning av resistensen dit kunna få katastrofala konsekvenser för folkhälsan, menar infektionsprofessor Anders Björkman.

– Förut trodde vi att det kommer över i Afrika när det har spridit sig som ringar på vattnet till Burma, sedan till Indien och därefter till Afrika. Men nu kanske det är så att det kommer att poppa upp endera dagen på olika ställen i Afrika också, säger han.

Redan nu dör drygt 400 000 barn varje år främst söder om Sahara, utan att resistens har hunnit sprida sig dit. Då kan det få oanade effekter om resistensen mot medicinen också tillkommer, enligt Anders Björkman. 

Ett dilemma är att forskarna faktiskt fortfarande inte vet exakt hur botemedlet artemisinin fungerar.

– Nej, delvis känner vi till det, men man vet inte de exakta mekanismerna. Det är allvarlig för man behöver känna till mycket mer, säger Mats Wahlgren, professor i parasitologi. 

Orsaken till att det brådskar att förstå hur det nobelprisade malariabotemedlet artemisinin faktiskt fungerar är för att kunna hitta nya sätt att bekämpa resistensen.

– Då kan vi utreda hur vi kan ta fram nya läkemedel och hur vi kan använda det på ett mer klokt sätt, säger Mats Wahlgren.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".