Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu finns referensdatabas för osynliga organismer

Publicerat onsdag 20 januari 2016 kl 06.00
"Beskrivningen av nya upptäckter måste skyndas på."
(1:39 min)
de vita, tunna trådarna från trädgårdschampinjonens mycel Foto: Rob Hille CC BY-SA 3.0
1 av 2
Mycel av en även ovanjordiskt välkänd art: trädgårdschampinjon (Agaricus bisporus). Foto: Rob Hille CC BY-SA 3.0
Referensdatabasen Unite gör jämförelser mellan olika markprover möjliga.
2 av 2
Referensdatabasen Unite gör jämförelser mellan olika markprover möjliga.

Forskarna hittar allt fler viktiga markorganismer med hjälp av DNA-sekvensering. För att kunna jämföra fynd från olika platser har en internationell referensdatabas byggts upp.

Den molekylära ekologin är ett forskningsfält som exploderat de senaste 15 åren och som avslöjar naturens osynliga, ofta underjordiska invånare. Men upptäckterna går så snabbt att den vetenskapliga indelningen halkar efter. En referensdatabas för all världens svampar ska råda bot på problemet.

Genom att analysera DNA-innehållet i exempelvis jord eller ved upptäcker forskarna i svindlande fart nya former av liv. Inte minst tusentals svampar, som till största delen lever sina liv helt osynliga för oss, men spelar nyckelroller i ekologin.

Men forskarna har svårt att jämföra sina fynd eftersom den vetenskapliga namngivningen inte hänger med.

I en studie kan en organism kallas "oidentifierad art nr 1", och i en annan studie "oidentiferad art nr 38", trots att det är samma organism.

Mykologen Henrik Nilsson vid Göteborgs universitet har därför tillsammans med kollegor från flera länder byggt upp en referensdatabas med alla kända gensekvenser från svampar.

De organismer som ännu inte fått något vetenskapligt namn får i stället en DOI-kod, alltså samma identitetsmärkning som man ger till digitala filer.

Namngivningen måste nu skyndas på, säger Henrik Nilsson.

– Om vi på några hundra år beskrivit mindre än en procent av svamparna, då har vi ju tusentals år framför oss, om vi ska fortsätta på samma sätt som vi gör nu, innan vi har beskrivit allt, säger han.

– Och så vill vi veta nu vilka svampar som finns och vad de gör. Vi vill inte veta det om några tusen år, fortsätter han.

Med hjälp av databasen kan forskare nu jämföra prover från till exempel produktiv jordbruksmark med mark, där det inte växer lika bra, och se vad i den molekylära ekologin som skiljer sig åt.

Med andra ord, vilka svampar som finns där under jord och påverkar det som växer.

Referensdatabasen Unite (Unified system for the DNA based fungal species linked to the classification) går att hitta här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".