Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Snart kan gengrisar användas i labb

Publicerat måndag 4 januari 2016 kl 06.00
"Det blir lite vilda västern-stämning"
(2:02 min)
Gristryne. Foto: Foto: Staffan Löwstedt
1 av 2
Foto: Staffan Löwstedt/TT
mus
2 av 2
Fler och större djur kan komma att användas för genmodifiering med CRISPR-teknik. Foto: TT

Tidskrifter som Science och Nature har hyllat den nya genkniven CRISPR/Cas 9 som 2015 års genombrott. Men det finns också baksidor och begränsningar med den nya genmodifieringstekniken.

– När man gör genombrott så blir det lite vilda västern-stämning och alla ser de stora fördelarna. Samtidigt tror jag att det kommer att lugna ned sig lite om ett par år, säger Brun Ulfhake, professor i neurovetenskap på Karolinska institutet i Solna.

Han är även verksamhetsledare för komparativa studier och därmed ansvarig för forskning på försöksdjur på KI.

Fram till nu har mest möss använts i djurförsök. De har varit de enda djuren som kunnat genförändras exakt och ges mänskliga sjukdomar. Orsaken är att man kommit åt de embryonala stamcellerna hos möss, och därmed kunnat förändra dem på ett sätt som inte alls går i andra djur.

Den nya genkniven CRISPR/Cas9 har öppnat upp fältet. Nu kan forskare i princip genförändra alla djur. Dessutom kan flera förändringar i arvsmassan göras samtidigt, vilket inte har varit möjligt tidigare. Allt kan gå på några månader, i stället för att ta flera år som tidigare.

Problemet med tekniken är att man än så länge faktiskt inte vet hur träffsäker genkniven är, konstaterar professor Brun Ulfhake. Osäkerheten gäller om den bara skär där man vill, eller om det kan ske förändringar också på oönskade ställen. Dessutom är de nya försöksdjuren inte alls lika väl kartlagda som försöksmössen, där man känner till varenda gen.

I nya försöksdjur finns okända områden, som forskare kallar brus, och är de inte noggrant kartlagda kan en effekt av en genförändring också bli oklar.

Trots de här begränsningarna tror Brun Ulfhake att nya typer av försöksdjur på Karolinska institutet är på gång, det vill säga djur som är mer lika oss människor vad gäller hjärta och lungor, nämligen grisar som genmodifieras.

– Det närmaste året i alla fall, säger Brun Ulfhake.

Har ni så tydliga planer att det är på gång 2016?

– Det är inget jag kan redovisa här och nu. Det är ju så att innan du gör det, så gör du ofta försöken på celler från det djurslaget. Sedan ska det vara en etisk prövning där man prövar att det är rimligt att göra det på den arten, och så får man ett etiskt tillstånd. Jag vet ännu när det blir, men skulle tro under 2016.

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Mer om CRISPR/Cas9- samlat material



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".