Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ovetenskapliga idéer om hjärnrörelse sprids i skolor

Publicerat tisdag 12 januari 2016 kl 06.00
"Det är ren nonsens"
(1:59 min)
Elev skriver på papper. Foto: Jessica Gow/TT
Nu sprids en pseudovetenskaplig lära att specifika rörelser kan påverka inlärningen. Foto: TT

Flera skolor i Sverige avbryter lektioner för att under några minuter låta eleverna göra så kallade långsamma smarta hjärnrörelser, ibland i tron att det kan förbättra inlärningen av matematik och läsförståelse. Idéerna är hämtade från kommunikologi - en pseudovetenskap som sågas av modern hjärnforskning.

– Vi börjar med arga katten och arga hunden!

Mitt under en lektion på Vitalisskolan i Trosa står barnen i en sjätteklass på alla fyra på golvet och böjer ryggen upp och ner. Det är en så kallad långsam smart hjärnrörelse, hämtad från pseudovetenskapen kommunikologi.

Enligt kommunikologins grundare, norrmannen Truls Fleiner, har krypande på golvet, liksom olika typer av roterande och korsvisa rörelser stora effekter för lärandet i klassrummet.

– Ja, de får ett helt annat liv, både hälsomässigt, kreativitetsmässigt och inlärningsmässigt. De blir smartare, säger Truls Fleiner.

Men enligt modern hjärnforskning är det här inget annat än neuromyter, det vill säga seglivade påståenden om hjärnan som är direkt felaktiga.

Torkel Klingberg är professor i neurovetenskap på Karolinska institutet.

– Vad som påstås här är att specifika rörelser skulle ha specifika effekter på olika psykologiska funktioner, och det ser jag helt enkelt inte logiken i. Så från mitt perspektiv är det här ren nonsens, säger Torkel Klingberg.

Att röra på sig är bra för koncentrationen, men enligt Torkel Klingberg spelar det ingen roll vilken sorts rörelser man gör. Huvudsaken är att man rör på sig. Ändå sprids den här typen av felaktiga påståenden om hur specifika rörelser påverkar hjärnans utveckling på flera skolor runtom i Sverige.

Lena Agartsson, rektor på Vitalisskolan i Trosa, tycker ändå att rörelserna är bra.

– Vitalisskolan har en grundsyn om att barns rörelse är oerhört viktig för att nå goda kunskapsresultat. Och lärarnas upplevelse är ju att den lilla tid det här avbrottet tar den får de igen för de ser att barnen kommer igång direkt efter och med högre intensitet.

Vetandets värld idag 12.10 handlar om hur pseudovetenskapliga påståenden om hur hjärnan fungerar letar sig in i klassrummen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".