Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare oroad: Ämnen i vår vardag ger tidigt klimakterium hos djur

Publicerat torsdag 12 maj 2016 kl 06.00
"Människor är inte tillräckligt skyddade mot de här ämnena"
(1:33 min)
Ulla Hass, som forskar om hormonstörande ämnen.
Ulla Hass, professor vid Danmarks tekniske universitet. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio.

Honråttor som tidigt utsätts för en mix av så kallade hormonstörande kemikalier hamnar snabbare i klimakteriet än andra råttor. Det finns skäl att tro att människor kan påverkas på liknande sätt, menar forskare. 

Honråttor som utsätts för så kallade hormonstörande kemikalier i fosterlivet tycks bli infertila tidigare än andra råttor, visar ny danska forskningsrön.

De får tidigare oregelbundna ägglossningscykler och hamnar fortare i råttornas motsvarighet till klimakteriet.

Resultaten är oroande, tycker professor Ulla Hass.

– Det här är kemikalienivåer som även människor kan exponeras för, säger hon. 

De hormonstörande ämnen som råttorna utsattes för var bland annat bisfenol A. Det ämnet är numera är förbjudet i nappflaskor i EU, men kan fortfarande finnas på insidan av exempelvis konservburkar och i kvitton.

En rad andra kemikalier, som bland annat finns i bekämpningsmedel och plaster, testades samtidigt med bisfenol A. Forskning har nämligen redan tidigare visat att en så kallad cocktaileffekt finns när det gäller hormonstörande ämnen. Även om dosen av varje ämne för sig är låg kan effekten bli mycket påtaglig när ämnena blandas.

– När vi blandade kemikalierna såg vi den här effekten. När vi testade kemikalierna en efter en såg vi inte denna effekt, säger Ulla Hass, professor i reproduktiv toxikologi vid Danmarks tekniska universitet.

Hanråttor som utsätts för samma cocktail i fosterlivet tycks få låga spermienivåer, visar tidigare forskning.

Misstanken är alltså att mänsklig fertilitet skulle kunna påverkas på liknande sätt. Det finns skäl att befara det, säger professor Ulla Hass. De doser som råttorna utsattes för är jämförbara med doser som människor kan exponeras för om de är mycket utsatta.

– Vår slutsats utifrån vår forskning är att människor inte är tillräckligt skyddade mot hormonstörande ämnen i vardagen, säger Ulla Hass.

Hur uppnår jag en så hög exponering av hormonstörande ämnen att den blir jämförbar med den nivå som råttorna utsattes för? Måste jag jobba i en plastfabrik med en massa otäcka kemikalier?

– Nej, detta rör inte ämnen på arbetsplatser. Det handlar om vardaglig exponering, säger Ulla Hass.

– Du kanske har många produkter hemma som innehåller hormonstörande ämnen och andas in damm som innehåller partiklar av dessa. Du kanske äter mycket mat från konservburkar, besprutad frukt och grönt och använder solkräm med dessa kemikalier i. Många små källor kan ge relativt hög exponering.

Referens: Hanna Katarina Lilith Johansson, et al. Perinatal exposure to mixtures of endocrine disrupting chemicals reduces female rat follicle reserves and accelerates reproductive aging. Reprodutive Toxicology. April 2016. Doi: 10.1016/j.reprotox.2016.03.045.

Läs mer här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".