Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige går mot strömmen – satsar på naturvård

Publicerat onsdag 1 juni 2016 kl 06.00
"I övriga länder är det nedskärningar"
(1:50 min)
Orkidéer på Öland.
1 av 2
Sverige satsar på växter, här ses orkidéer på Öland. Foto: Anna Olofsson/Sveriges Radio
Mora Aronsson i naturmiljö
2 av 2
Mora Aronsson, expert på internationell naturvård. Foto: SR

Var femte växtart i världen är hotad. Det visar den största kartläggningen hittills som gjordes nyligen. Samtidigt skärs pengarna till naturvård ner på många håll, inte minst i ett ekonomiskt krisande Europa.

Sverige är ett positivt undantag där det från och med årsskiftet satsas mer än på länge, berättar Mora Aronsson som jobbar på Artdatabanken och  expert på internationell naturvård.

– Sverige är rätt så lyckligt lottat eftersom vi har fått rätt så stort uppsving nu med senaste budgeten, närmare en miljard åtminstone till biologisk mångfald fördelat på markinköp, skötsel och övervakning, säger Mora Aronsson.

En stor kartläggning nyligen från Kew Gardens i London uppskattar att nära 400 000 kärlväxter är kända för vetenskapen i världen. En femtedel av dessa arter är hotade.

Klimatförändringar är ett ökande hot, men det finns många andra också. De överlägset största hoten globalt är all avverkning som görs för att bereda jordbruksmark, och för att få timmer och råvaror.

De försök till internationell reglering som görs har än så länge svårt att få riktigt genomslag, och nationella satsningarna får ofta ge vika i ekonomiskt svåra tider. Men i Sverige görs alltså en rejäl satsning från och med i år. Här är en nästan lika stor andel, 17 procent, av alla växtarter hotade.

Det beror främst på att det gamla jordbrukslandskapet försvinner och att gamla skogar hotas. Och det är mot de hoten som pengarna ska satsas, säger Mora Aronsson.

– Framför allt köps mark för att skydda de sista ur- och naturskogarna. Men sedan även skötsel som krävs för mycket av våra hävdade marker. Det är dyrt att sköta marker, i synnerhet som vi har en avveckling av jordbruk fortfarande. Det krävs stora resurser för att få fram betesdjur till de marker som behöver det, säger Mora Aronsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".