Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Första fyrfotingen på land fick vänta tio år på starka ben

Publicerat torsdag 8 september 2016 kl 06.00
Acanthostega, den första fyrfotingen på land illustrerad på en stock i vattnet, på väg upp på en strand.
Acanthostega var troligen den första fyrfotingen på land, men var tvungen att vänta tio år på att benen skulle bli starka nog för landlivet. Foto: Scientific American Inc

Det är fortfarande ett mysterium hur det egentligen gick till när de fyrbenta ryggradsdjuren började ta sig upp på land för ungefär 360 miljoner år sedan. Men forskning vid Uppsala universitet ger nya ledtrådar.

I en artikel i veckans nummer av Nature har forskarna synkrotron-röntgat flera fossila skelett från det första fyrbenta djur vi känner till, Acanthostega, som hittats på Grönland.

I och med att Acanthostegas skelett hade något som kan liknas vid årsringar, har forskarna kunnat se att Acanthostegas extremiteter byggdes upp av brosk under de första levnadsåren. Det var först när djuret var cirka tio år som brosket ersattes av benskelett.

Det här tyder på att det fyrfota djuret höll sig i vattnet under en stor del av sitt liv.

– Eftersom det finns små bitar av brosk kvar inne i överarmsbenet tillåter det oss att avgöra när den här processen skedde, vilket var väldigt sent i djurets liv, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.

När de här djuren var 65-70 centimeter långa hade de lemmar som var uppbyggda av poröst brosk som fortfarande inte hade omvandlats till skelett. Det är ett tecken på att de vid den åldern ännu inte kunde gå upp på land.

– Brosk är inte så starkt. Därför verkar det inte så troligt att de skulle börja klampa upp på strandkanten med extremiteter av brosk, säger han.

Källa: Sophie Sanchez et al, Life history of the stem tetrapod Acanthostega revealed by synchrotron microtomography, Nature, 2016, doi:10.1038/nature19354

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".