Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nobelpris i kemi för världens minsta maskiner

Publicerat onsdag 5 oktober 2016 kl 05.00
Kemipristagaren Feringa ska fira
(3:45 min)
En dator med bild på 2016 års nobelpristagare i kemi; Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa
1 av 4
2016 års Nobelpris i kemi belönar forskning kring pyttesmå maskiner. Foto: JONATHAN NACKSTRAND
2016 års nobelpristagare i kemi Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart, Bernard L Feringa
2 av 4
Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L Feringa tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: JONATHAN NACKSTRAND
nanobil och molekylär hiss
3 av 4
Exempel på forskning som belönas med årets Nobelpris i kemi. En molekuylär hiss och en "nanobil". Foto: Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien

Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2016 till Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa "för design och syntes av molekylära maskiner".

Simon Andrén, Ekot: Klockan 11.45 inleds offentliggörandet av Nobelpriset i kemi 2016. Presskonferensen, som hålls i Kungliga Vetenskapsakademiens lokaler vid Universitet i Stockholm, direktsänds av Ekot. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén är då med och kommenterar. Ekot direktrapporterar även här.

10:54, 5 October 2016

UlrikaBjorksten: Snart tillkännages årets #nobelpris i kemi. Vi sänder direkt på sr.se från kl 11.40. Och fördjupningen kommer i Vetandets värld P1, 12.10.

11:20, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Förra året var svensken Tomas Lindahl en av tre pristagare av Nobelpriset i kemi. Han fick priset tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar för upptäckter som handlar om hur man kan reparera dna.

Tomas Lindahl, är verksam vid Francis Crick Institute och Clare Hall Laboratory i Storbritannien.

Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi och ledamot i Nobelkommittén för kemi kommenterar för Ekot att en svensk får priset.
– Det är inte vanligt att svenska forskare får Noblepriset i kemi, så det var lite av en högoddsare.

Tomas Lindahl var den förste svenske naturvetenskapspristagaren sedan 2000, och bara tre svenskar har fått kemipriset. Senaste gången var 1948 då Arne Tiselius fick kemipriset.

11:20, 5 October 2016



11:21, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Vetenskapsradion spekulerar i att kemipriset i år skulle kunna gå till en upptäckt som har revolutionerat genmodifieringstekniken de senaste åren. Den tekniken, som ofta liknas vid en sax eller kniv, kan med mycket stor precision kan klippa och klistra i arvsmassan. Den kallas Crispr/Cas 9.

Det här skulle kunna passa både till medicinpriset och kemipriset, men Vetenskapsradions Ulrika Björkstén resonerar så här för att det borde bli ett kemipris.

– Jag tror att genkniven Crispr absolut kommer att få ett kemipris. Kanske inte i år men åtminstone så småningom. Användningsområdet är så brett, det är mycket bredare än inom medicin, säger Ulrika Björkstén.

11:24, 5 October 2016


Fyra kvinnor har sedan 1901 vunnit kemipriset. Dessa är Marie Curie (1911), Irène Joliot-Curie (1935), Dorothy Crowfoot Hodgkin (1964) och Ada E. Yonath (2009).

Fyra kvinnor har sedan 1901 vunnit kemipriset. Dessa är Marie Curie (1911), Irène Joliot-Curie (1935), Dorothy Crowfoot Hodgkin (1964) och Ada E. Yonath (2009).

11:30, 5 October 2016

SRvetenskap: Blir det genkniven #CRISPR /Cas9 som belönas är Emanuelle Charpentier vid @umeauniversitet en av pristagarna. Delas… https://t.co/1lgpiI4RQG

11:30, 5 October 2016

SRvetenskap: En annan tänkbar pristagare är Svante Pääbo för kartläggningen av neandertalarnas arvsmassa - något som ökat kunska… https://t.co/Gl0uQurdnf

11:34, 5 October 2016

SRvetenskap: Det kan också bli Frances Arnold för att ha utvecklat "styrd" evolution för att framställa proteiner.Används också för papperstillverkning

11:41, 5 October 2016


Fem minuter kvar till tillkännagivande. Här en bild inifrån Sessionssalen hos Kungliga Vetenskapsakademien.

Fem minuter kvar till tillkännagivande. Här en bild inifrån Sessionssalen hos Kungliga Vetenskapsakademien.

11:42, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Nu är Ekots direktsändning från tillkännagivandet igång. www.sr.se

11:46, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Göran K. Hansson, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, talar nu. Han säger priset går till Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa

11:49, 5 October 2016



11:49, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Pristagarna är verksamma i Frankrike, Nederländerna och USA.

Jean-Pierre Sauvage, l’Université de Strasbourg, Frankrike
Sir J. Fraser Stoddart, Northwestern University, Evanston, IL, USA
Bernard L. Feringa, Rijksuniversiteit Groningen, Nederländerna

11:50, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Jean-Pierre Sauvage är född 1944, i Paris, Frankrike.
Fraser Stoddart är född 1942, i Edinburgh, Storbritannien.
Bernard Feringa är född 1951, i Barger-Compascuum, Nederländerna.

11:54, 5 October 2016

SRvetenskap: "Pristagarna har tagit kemin till en ny dimension". Miniatyrisering av teknik har inneburit en revolution för utvecklingen av datorteknik.

11:58, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Prissumman är åtta miljoner svenska kronor, som delas lika mellan pristagarna.

11:58, 5 October 2016

SRvetenskap: Hör mer om årets kemipris i Vetandets värld klockan 12.10. Missa inte! https://t.co/ofzKg9Aqeu

11:59, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: De tre männen får priset för design och syntes av molekylära maskiner.

Första steget mot en molekylär maskin tog Jean-Pierre Sauvage när han 1983 lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Andra steget tog Fraser Stoddart när han 1991 utvecklade en rotaxan, där han trädde en molekylär ring på en tunn molekylär axel och visade att ringen kunde röra sig längs axeln.

Bernard Feringa var först med att utveckla en molekylär motor; år 1999 fick han ett molekylärt rotorblad att kontinuerligt snurra åt ett och samma håll.

12:00, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Fraser Stoddart är den tredje skotten på två dagar som vinner ett nobelpris. Igår vann Michael Kosterlitz och David Thouless fysikpriset. Även de är från Skottland. De tres arbete har dock främst utförts i USA.

12:03, 5 October 2016



12:04, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Nu intervjuas Bernard Feringa av pressuppbådet. Han medverkar över telefon. SVT ställer första frågan.
"Jag vet inte vad jag ska säga, jag är chockad. Min andra reaktion var att jag känner mig hedrad", säger Feringa.

12:06, 5 October 2016

SRvetenskap: Kemiprisade tekniken kan i framtiden leda till mikrorobotar för målsökande behandlingar i kroppen och även utvecklingen av smarta material.

12:09, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Expressen frågar nu hur Feringa ska fira priset. "Vi ska fira med vårt team, med alla unga studenter som i många år jobbat med det här programmet. Vi ska fira ihop. Det här är en start på något nytt", säger Feringa.

12:11, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: "Man vet ännu inte riktigt inom vilka områden man kan använda upptäckterna", säger Johan Åqvist, professor i teoretisk kemi vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi på Uppsala universitet, till Vetenskapsradion.

12:15, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Nu är presskonferensen slut. På frågan om vad de molekylära maskinerna kan användas till sa Feringa att det finns en enorm mängd med tänkbara applikationer.
"Det är lite tidigt att säga, men du kan skicka in små transportörer i kroppen, in i cellerna där de kan utföra olika saker. Du kan också göra mikrorobotar."

12:18, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Jean-Pierre Sauvage var elev till 1987 års pristagare i kemi, Jean-Marie Lehn.

12:21, 5 October 2016



12:23, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: "Många tycker att det stora genombrottet är topologisk kemi - att man började göra ihopflätade molekyler som inte sitter ihop med kemisk bindning. Det var Sauvage som var först med detta", säger Johan Åqvist, professor i teoretisk kemi vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi på Uppsala universitet, till Vetenskapsradion.

12:25, 5 October 2016

NobelPrize: Check out how molecular machines work @NatureNews #NobelPrize https://t.co/qN06Rc4Rb8

12:28, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: "De biologiska motorerna har varit en stor inspirationskälla i arbetet med detta. Men de biologiska motorerna är såklart mycket mer komplexa", säger Johan Åqvist, till Vetenskapsradion.

12:31, 5 October 2016

Simon Andrén, Ekot: Nu är Ekots direktsändningar och direktrapportering om kemipriset slut.

12:32, 5 October 2016

De tre forskarna har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som, när energi tillförs, kan utföra ett arbete. Det kan till exempel handla om en väldigt liten hiss, konstgjorda muskler och minimala motorer.

Vetenskapsradion och Ekot rapporterar och sänder direkt från Kungliga Vetenskaps­akademiens offentlig­görande om årets Nobelpris i Kemi. Hör sedan fördjupning och kommentar i Vetandets värld 12:10 i P1.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".