Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Indisk draghjälp för svensk minireaktor

Publicerat torsdag 20 oktober 2016 kl 06.00
"Intresset är stort i områden som saknar elnät"
(1:53 min)
Forskaren Peter Szakalos på KTH i Stockholm..
Forskaren Peter Szakalos på KTH i Stockholm.. Foto: Pelle Zettersten

Framtiden för kärnkraft i Sverige är oviss. I nuläget har inget bolag anmält intresse för att bygga nya kärnkraftverk. Samtidigt går planerna på en svensk minireaktor utomlands framåt.

Det handlar om en liten modern reaktor som tagits fram på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Projektet har fått en rejäl skjuts framåt efter att indiska investerare gått in med 150 miljoner kronor.

– Vi har träffat finansiärer från ett indiskt industrikonglemerat som vill satsa på den här tekniken, säger Peter Szakalos som är forskare vid KTH och styrelseordförande i företaget som utvecklar reaktorn.

Det är det indiska industrikonsortiet Essel group som nu skakat hand med representanterna för det svenska företaget Blykalla. De vill satsa 150 miljoner kronor för att utveckla minireaktorn som KTH forskare ägnat sig åt under flera års tid. 

Det handlar inte om något stort kärnkraftverk som kan producera elektricitet för hundratusentals människor. I stället är det en liten mikro-reaktor med en elektrisk effekt på tre megawatt. Det här kan jämföras med Sveriges största reaktor, Oskarshamn 3, som har en elektrisk effekt på 1500 MW.

Tanken är att reaktorn ska användas i arktiska Kanada och ersätta dyra dieselgeneratorer, som anses vara det enda säkra sättet att få fram el i de här trakterna i dag. Reaktorn, som är 10 meter hög med en diameter på 10 meter, skiljer inte bara i storlek från andra kärnreaktorer. Den är även av så kallad bridreaktor-typ, eller fjärde generationens reaktorer.

Det innebär att den kan utnyttja den energi som finns i uranbränslet cirka hundra gånger effektivare jämfört med de lättvattenreaktorer som dominerar marknaden.

Den lilla reaktorn kan dessutom köras betydligt längre på samma bränslemängd. Uran som används i lättvattenreaktorer kan också upparbetas och användas i en sådan här reaktor.

En nackdel med den här typen av bränsle som ofta har en hög andel plutonium, är att avancerade fabriker krävs för att tillverka bränslet.

Det är en dyr process som också ställer höga krav på säkerhet. Tanken är att reaktorn kan gå oavbrutet i 10-30 år. Forskarna hävdar att en blykyld reaktor, som dessutom ska placeras under jord, är säkrare än reaktorer som kyls med vatten.

De 150 miljonerna som de indiska investerarna går in med innebär att teknikutveckling och forskning kan skalas upp med målet att ha en färdig prototyp klar 2022, och en första reaktor för kommersiell drift 2025.

Men för de sista stegen krävs mer pengar. Enligt Peter Szakalos är intresset för reaktorn stort.

– Vi har varit på konferenser i Kanada och det är många gruvbolag som sagt att de vill beställa reaktorer på en gång. De har då inte förstått att det här ligger lite längre fram i tiden, men man förstår att intresset är stort i de områden som saknar elnät.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".