Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skogens påverkan ska räknas in i EU:s utsläpp

Publicerat onsdag 26 oktober 2016 kl 06.00
Klimatministern: Det finns en motsträvighet hos många medlemsländer
(1:36 min)
plantering av ny skog
Nyplantering av skog ska räknas in i kalkylerna för utsläpp. Foto: Johan Gunséus /TT

För första gången ska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser räknas med i EU:s utsläppskalkyler. Men klimatminister Isabella Lövin (MP) flaggar för att det nya räknesättet kan urholka klimatambitionerna eftersom vissa länder inte vill minska utsläppen inom jordbruket.

– Ja, det finns ju en motsträvighet hos väldigt många medlemsländer. Så är det ju, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

I samband med att Parisavtalet gått i hamn förväntas nu alla EU-länder att redovisa hur de ska minska sina utsläpp. Det här har fått fart på debatten om beräkningar kring utsläppen av växthusgaser och upptaget av kol bland Europas skogar.

En fråga som diskuteras är hur länderna ska få tillgodoräkna sig skogens förmåga att ta upp koldioxid och kvitta det mot utsläpp från jordbruket.

Vissa länder, exempelvis Danmark har svårt att minska utsläppen från jordbruket. Landet vill därför kunna räkna med nyplanteringar av skog för att slippa dra ner på utsläpp från lantbruket.

Målet i förslaget från EU-kommissionen är att utsläpp och upptag från skogen ska vara i balans. Men det är upp till länderna själva att hitta lösningarna. 

Enligt klimatminister Isabella Lövin kommer Sverige inte att försöka komma undan utsläppsminskningar inom jordbruket genom att räkna med den växande skogens förmåga att binda koldioxid.

Svensk skogsindustri och en del forskare vill gärna lyfta fram att en ökad skogsproduktion binder mer kol, och att vi därför borde öka odlingen och avverkningen.

Men för att det ska vara klimatmässigt hållbart måste man också tänka på vad de olika träprodukterna används till, hävdar Anders Lindroth som är professor i naturgeografi vid Lunds universitet.

– Om det blir produkter som hamnar i trähus som är väldigt långlivade är det positivt. Men produkter som hamnar i energikretsloppet, med väldigt kort omloppstid innan det är tillbaks i atmosfären igen, kan innebära en försämring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".