Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Spridningen av hiv i USA startade i New York

Publicerat torsdag 27 oktober 2016 kl 06.00
Inget stöd för teorin om "patient 0"
(1:27 min)
Jan Albert, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska sjukhuset.
2 av 2
Jan Albert på Karolinska sjukhuset. Foto: Sara Sällström

Den tidigaste spridningen av hivviruset i USA på 1970-talet har kartlagts av en internationell forskargrupp.

Förut har det varit oklart var spridningen startade när viruset kom till USA. Men genetiska analyser som forskarna har gjort på gamla patientprover, och som sparats för andra typer av studier, visar nu att det var i New York.

– Man har anat tidigare att viruset har hoppat från centrala Afrika till Haiti i slutet av 1960- eller början av 1970-talet, och sedan väldigt snabbt vidare till USA. Då trodde man att det var till Kalifornien och San Francisco. Men nu visar det sig att det kom från Haiti till New York, säger Jan Albert som är överläkare vid Karolinska sjukhuset och professor i smittskydd vid Karolinska institutet och har jobbat mycket med hivfrågor.

Enligt studien etablerade sig viruset alltså i New York bland homosexuella män, och sedan spreds det vidare till San Francisco efter några år.

Därifrån har det sedan spritts till stora delar av västvärlden, medan de epidemier som finns på andra håll i världen som Afrika och Asien, har kommit från Afrika på andra sätt.

Forskarna kan också visa att den patient som kallats för "patient 0" inte bidrog till den tidiga spridningen på det sätt som det först antogs.

– Man har trott eller beskrivit det som att den patienten, som var en flygsteward, kunde ha bidragit till den tidiga spridningen. Den här studien visar att det inte var så. Man har prover från honom och man har jämfört med många andra tidiga fall och man har kartlagt tidiga fall väldigt noggrant.

Varför är det viktigt att kunna visa tydligt att det inte kom från den här personen?

– Det kanske inte har så stor betydelse för patienter idag. Men det ger oss ändå en mer komplett historiebild och visar att det inte alltid är så enkelt som man tror från början, säger Jan Albert.

Referens: Michael Worobey et al. 1970s and 'Patient 0' HIV-1 genomes illuminate early HIV/AIDS history in North America. Nature 27 oktober 2016. DOI: 10.1038/nature19827

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".