Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hög puls i ungdomen kan ge föraning om psykiska besvär

Publicerat måndag 7 november 2016 kl 06.00
Blodtrycksmätare på en arm.
1 av 2
Högt blodtryck, hög puls och psykiska sjukdomar tycks hänga ihop. Foto: Claudio Bresciani/TT
Antti Latvala, forskare i psykologi och epidemiologi i Helsingfors.
2 av 2
Antti Latvala, forskare i psykologi och epidemiologi vid Helsingfors universitet. Foto: Privat.

Högt blodtryck och hög vilopuls i ungdomen har ett samband med senare utbrott av psykiska besvär, som schizofreni och tvångssyndrom. Det visar en studie som inbegriper över en miljon svenska män.

Studiens författare, forskare från Karolinska institutet och Helsingfors universitet, gick igenom det svenska värnpliktsregistret.

Registret är berömt för att det innehåller information om så många människor. De svenska unga män som mönstrade under några årtionden finns med i registret med diverse hälsodata.

Det forskarna i detta fall tittade på var vilopuls och blodtryck. De jämförde värdena med information i register över psykiska problem. Forskarna såg starka samband mellan högt blodtryck och hög puls i 18-årsåldern å ena sidan och senare psykiatriska diagnoser å andra sidan. Det rörde sig om sådant som tvångssyndrom och schizofreni, diagnoser som ofta ställdes i tidiga 30-årsåldern.

Starkast var sambandet för tvångssyndrom, alltså tvångsmässiga handlingar eller tankar som är ångestrelaterade. De värnpliktiga som hade allra högst vilopuls löpte en nästan 70 procent högre risk att senare få diagnosen tvångssyndrom jämfört med de värnpliktiga med lägst puls.

Vad orsakar vad, då? Bidrar hög puls och högt blodtryck till psykiska problem – eller är hög puls och högt blodtryck snarare ett varningstecken på att någonting är på gång som kommer att bryta ut senare?

Det är helt omöjligt att säga utifrån en sådan här studie, säger Antti Latvala som forskar i psykologi vid Helsingfors universitet och är en av författarna.

Det finns emellertid tidigare forskning, säger Antti Latvala, som pekar på att högt blodtryck och hög puls och vissa psykiska problem ofta går hand i hand.

Det går knappast att använda de här nya fynden ute i vården för att peka ut vilka människor som löper störst risk att utveckla psykiska problem, säger Antti Latvala. Däremot kan högt blodtryck och puls möjligen bli användbara i framtiden, när forskarna vet mer, för att värdera sjukdomsrisk, säger han.

– Ja, kanske, om man man kombinerar det här med andra riskfaktorer, säger Antti Latvala.

– Man skulle kanske kunna konstruera något slags riskbedömningsverktyg som kan förutsäga utbrott av psykiska sjukdomar. Då skulle puls och blodtryck kunna vara en bit av pusslet.

Referens: Latvala, A. et al. Association of Resting Heart Rate and Blood Pressure in Late Adolescence With Subsequent Mental Disorders. A Longitudinal Population Study of More Than 1 Million Men in Sweden. Jama Psychiatry 26 oktober 2016. Doi: 10.1001/jamapsychiatry.2016.2717

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".