Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kartläggning: Kvinnor under­representerade i Nobelprisen

Publicerat fredag 9 december 2016 kl 06.00
Vetenskapsakademiens Christina Moberg: Det tar lång tid att få Nobelpris
(1:36 min)
Bengt Holmström och Oliver Hart, Nobelpristagare i ekonomi. Bernard L. Feringa, Fraser Stoddart och Jean Pierre Sauvage, Nobelpristagare i kemi. Michael Kosterlitz och Duncan Haldane, Nobelpristagare i fysik.
Män på rad när pristagarna i fysik, kemi och medicin mötte pressen. Foto: Henrik Montgomery/TT

I tre av de fyra vetenskapliga Nobelpriserna är kvinnor under­representerade. Även om vetenskapen historiskt har präglats av en tydlig mansdominans så förklarar det inte skillnaderna idag, visar Sveriges Radios kartläggning.

Grafik: Se alla siffror och hur vi räknat

Grafik: Kvinnliga Nobelpristagare överrepresenterade i medicin, underrepresenterade i övriga vetenskaper

På lördag samlas årets Nobelpristagare i Stockholm. För den 79:e gången i prisets historia återfinns ingen kvinna bland pristagarna.

En återkommande förklaring till den låga andelen kvinnliga Nobelpristagare är att prisen ofta delas ut för äldre forskning, och att den akademiska världen varit mansdominerad genom historien.

Christina Moberg, Kungliga vetenskapsakademiens ordförande, menar att snedfördelningen kan förklaras just så.

– Från det att man gör arbeten som citeras ofta, tar det ganska lång tid innan man får Nobelpris. Så det kan fortfarande förklaras av en eftersläpning, säger hon.

En eftersläpning skulle göra att de priser som delas ut idag går till upptäckter gjorda i en tid när könsfördelningen såg annorlunda ut. Men hur väl stämmer det?

Vi tog fram samtliga Nobelpris i fysik, kemi, medicin och ekonomi som gått till forskning som genomförts efter 1980.

Med hjälp av databasen Highly Cited, som är framtagen av Reuters, kunde vi sedan jämföra andelen kvinnliga pristagare med andelen kvinnor bland de mest citerade forskarna i varje fält under samma tidsperiod.

Om anledningen till att så få kvinnor får Nobelpris är att upptäckterna som belönas gjordes innan kvinnor - så att säga - tog sig in i forskningens finrum borde andelen kvinnliga pristagare och andelen kvinnor bland toppforskarna stämma överens.

Men resultaten visar att så inte är fallet. I tre av de fyra priskategorierna, fysik, kemi och ekonomi, är kvinnor underrepresenterade i förhållande till antalet kvinnliga toppforskare i respektive fält.

Christina Moberg, preses och främste företrädare för Kungliga Vetenskapsakademien, tror ändå att det är effekter av en eftersläpning vi ser.

– Från det att man gör arbeten som citeras ofta, så tar det ganska lång tid innan man får Nobelpris, säger hon.

Inget av de totalt 37 Nobelprisen i fysik under tidsperioden har tilldelats en kvinna, trots att kvinnliga fysiker utgör över fem procent av toppskiktet inom fältet. Även prisen i kemi och ekonomi släpar efter i den utveckling som har skett inom akademin.

Totalt sett visar kartläggningen att det - rent statistiskt - skulle krävas ytterligare fem kvinnliga Nobelpris i dessa tre ämnen för att pristagarna skulle återspegla forskarkåren som den ser ut i verkligheten.

Pernilla Wittung Stafshede, professor och avdelningschef för kemisk biologi på Chalmers Tekniska Högskola, är inte förvånad över resultaten, och pekar på att underrepresentationen kan vara ännu större.

– Det är mer än bara eftersläpning som ligger till grund för detta. Jag tror att citeringarna faktiskt underestimerar hur bra kvinnor är. Kvinnors artiklar hamnar ofta inte i lika bra tidningar och blir inte lika citerade som artiklar skrivna av män.

Kartläggningen visar även att medicinpriset utgör ett undantag, med en högre andel kvinnliga pristagare än andelen kvinnor bland toppforskarna inom fältet. Pernilla Wittung Stafshede tror att medicin- och biologiområdet sticker ut på grund av en annan forskningskultur.

– Det jag har sett på kemi- och biologiinstitutioner är att det är en tuffare värld inom kemin än inom biologin. Jag har alltid sett fler kvinnor inom biologiska ämnen ute i världen, på olika universitet.

Fakta: Kvinnor och män bland Nobelpristagare

{ "title":"Från 1901 till 2016", "description":"", "showCategories": true, "categories": [ { "title":"Fysik", "color":"#a9d5ff" } , { "title":"Medicin", "color":"#9FF09B" } , { "title":"Kemi", "color":"#71e7f2" } , { "title":"Litteratur", "color":"#ff92e1" } , { "title":"Fred", "color":"#ffc870" } , { "title":"Ekonomi", "color":"#ff9291" } ], "series": [ { "title":"836 pris till män", "categorydata":[202,199,171,99,88,77] } , { "title":"49 pris till kvinnor", "categorydata":[2,12,4,14,16,1] } ] }
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".