Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förlamade apor fick tillbaka rörligheten

Publicerat onsdag 9 november 2016 kl 19.01
"Det är helt unikt att göra på just det här sättet"
(1:52 min)
geleliknande hjärna
Modell av en aphjärna med ett implantat som ska fånga upp signaler från nervceller. Foto: Alain Herzog / EPFL

Ett system för att få apor att kunna gå igen efter att deras ben blivit förlamade har testats av en internationell forskargrupp.

Forskarna har lyckats få musklerna i benet att känna av signalerna från hjärnan trots att det sitter en ryggmärgsskada i vägen.

Lars Olson är professor i neurobiologi på Karolinska institutet, och säger att det ligger ett stort arbete bakom det här.

– Det är helt unikt att göra det på just det här sättet så att apan kan gå igen. Det är en bedrift.

Forskarna har använt sig av rhesusapor. När ryggmärgen skadades på ett par av aporna kunde signalerna inte nå fram till det ena benet längre. Därför blev det benet förlamat.

Då satte forskarna in ett implantat i hjärnan på aporna. Implantatet kan fånga upp och tolka signalerna från aktiviteten hos de nervceller i hjärnan som talar om hur benen ska röra på sig.

Den här informationen skickades sedan trådlöst vidare till andra implantat och inopererade elektroder vid ryggmärgen, och de nervceller där som hör ihop med olika benmuskler.

– När apan tänker att nu ska jag gå, så uppstår vissa signaler som avläsningselektrodplattan förstår.

Lars Olson säger att det här är något som kan väcka hopp även för människor med förlamning.

En begränsning med det här systemet är visserligen att det än så länge bara återskapar rörelse, men inte känsel i benen. Men han tror ändå att något liknande borde kunna testas på människor som drabbats av en ryggmärgsskada om inte alltför lång tid.

– Man skulle behöva fortsätta utredningen exakt av var man ska ha elektrodplattan som avläser aktivitet och exakt var man ska stimulera i ryggmärgen. Men de har tagit ett viktigt steg. Om jag ska gissa skulle det inte förvåna mig om de kanske kommer att försöka om fem år.

Referens: Marco Capogrosso et al. A brain-spine interface alleviating gait deficits after spinal cord injury in primates. Nature 10 november 2016. DOI: 10.1038/nature20118

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".