Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tidiga fiskar avslöjar svansens uppkomst

Publicerat tisdag 6 december 2016 kl 06.00
Kan hjälpa oss förstå missbildningar
(0:59 min)
Urfisk med påbörjad svans.
Urfisk med påbörjad svans. Foto: Department of Earth and Environmental Science, University of Pennsylvania

Djurens svans kommer från den övre delen av urfiskarnas stjärtfenor, enligt ny studie på fiskfossil och fiskyngel.

En svans kan användas för att simma, balansera kroppen, men kan också användas som skydd eller energireserv. Men hur svansen uppstod hos djuren, är en evolutionär frågeställning som debatterats ända sedan 1800-talet.

En ny studie i tidskriften Current biology tyder på att svansen kommer från den övre delen delen av urfiskarnas stjärtfenor.

Genom att studera studerat 350 miljoner år gamla fiskfossil och jämföra med idag levande fiskyngel, har en amerikansk forskare kommit fram till att stjärtfenan hos de tidiga fiskarterna bestod av en övre svansdel och en nedre fena. Alla svansar och bakre fenor hos fiskar härstammar dessutom från samma tidiga stjärtfenestruktur.

När fiskarna tog sig upp på land och utvecklades till landdjur blev de parvisa fenorna utmed kroppen till fram- och bakben. Stjärtfenan blev till svans.

Även vi människor har faktiskt svans under en kort period av vår utveckling i mammas mage, men den embryonala svansen försvinner innan vi föds.

– Om man ser på en modern benfisk som en abborre så har den en  symmetrisk stjärtfena och den nedre fenan har vuxit sig stor. Men den övre svanskomponenten är väldigt förkrympt, säger Per Ahlberg professor i evolutionärbiologi vid Uppsala universitet.

Hos ett landdjur som exempelvis en hund är det precis tvärt om, förklarar Per Ahlberg.

– Då har övre delen vuxit stor, och nedre fenan dragit sig tillbaka.

Varför är detta intressant att känna till?

– Det finns ett värde ur ett medicinskt perspektiv i att förstå hur kroppen är konstruerad och hur den byggts upp historiskt. Vill man förstå varför det ibland går galet vid exempelvis medfödda missbildningar är det värdefullt att förstå hur kroppen konstruerats av evolutionen, säger evolutionsbiolog Per Ahlberg.

Referens: Sallan L. "Fish 'Tails' Result from Outgrowth and Reduction of Two Separate Ancestral Tails". Current Bilogy 2016, DOI: 10.1016/j.cub.2016.10.036.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".