Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kacklande snabbspår i husdjurens historia

Publicerat måndag 16 januari kl 06.00
Tamhet tar annat med på köpet
(1:41 min)
Tupp och höna av Röd djungelhöns
Den röda djungelhönan är tamhönans anfader, och kan berätta mycket om hur domesticeringen av våra husdjur kan ha gått till. Foto: Per Jensen.

Hur gick det till när våra djur domesticerades, det vill säga skiljdes från sina vilda anfäder och gjordes om av oss människor för att bli husdjur och nyttodjur? Det kan ha gått lättare och snabbare än man kunnat ana.

Kanske var det genom att favorisera en enda egenskap som våra husdjur blev tama och började lägga fler ägg, växa snabbare och producera mer kött. Det tror Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

– När man väljer ut de tama djuren, så får man en massa andra egenskaper med på köpet, förklarar han. 

Domesticerade djur, som till exempel kon, hästen och hönan har alla typiska egenskaper som skiljer sig från deras vilda anfäder. De växer sig oftare större, föder fler och större ungar och kan mer effektivt utnyttja foder de äter. De är också betydligt mindre rädda för oss människor.

Kanske är det just den egenskapen, mindre rädsla för människor, som dragit med sig alla andra eftertraktade egenskaperna på köpet, tror Per Jensen.

Hans slutsats grundar sig i ett experiment där man efterliknat domesticeringen av vår tama höna med hjälp av röd djungelhöna, vår tamhönas anfader.

Per Jensen lät tillsammans med sina doktorander välja ut de individer som var minst rädda för människor och lät dem sedan gå vidare i avel. Man kunde då se att djungelhönsen redan efter fem generationer visade egenskaper som mycket liknar vår egen domesticerade höna.

– De kläcks större, växer snabbare och blir större. De lägger också större ägg och blir mer socialt dominanta, har en förändrad metabolism och kan växa mer på mindre foder, säger Per Jensen.

Så genom att välja ut individer som är mindre rädda, får man med sig alla de andra egenskaperna på köpet?

– Precis. Och då finns det en tanke om att det här beror på hur arvsmassan är organiserad. Många av de här förändringarna kan förklaras som rena sidoeffekter av någonting annat, säger han. 

Källa: Beatrix Agnvall, 2016. Early domestication? Phenotypic alterations of Red Junglefowl selected for divergent fear of humans. Avhandling Linköpings universitet, ISBN: 978-91-7685-685-7

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".