Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rening av tyskt avloppsslam kan påverka kretsloppet i Sverige

Publicerat fredag 17 februari kl 07.54
Lång version: Svenska forskare ser möjligheter
(5:54 min)
Åker med rundbalar i Tyskland.
Åker med rundbalar i Tyskland. Foto: I, Bene16

Den tyska regeringen vill nu utvinna ren fosfor ur avloppsslammet för att använda inom jordbruket enligt ett pressmeddelande från miljöministeriet.

Idag förbränns en stor del av slammet eftersom det kan innehålla stora mängder oönskade kemikalier. Det gör att det är olämpligt att sprida som gödsel inom jordbruket.

Men regeringen vill nu att näringsämnet fosfor ska extraheras ut ur askan från stora och medelstora reningsverk. När föroreningarna är borta ska sedan fosforn kunna spridas som gödsel i jordbruket.

Och vad Tyskland gör är viktigt säger Anders Finnson som är miljöexpert på branschorganisationen Svenskt vatten.

– Det kommer att skapa en bra grogrund för att få fram nya tekniker. Det här har stått och stampat i 5-10 år. Det finns mycket pilotanläggningar men inga fullskaleanläggningar när det gäller tekniken att ta ur fosforn ur askan. Så det kommer vi säkert att ha stor nytta av i Sverige också framöver.

Flera svenska forskargrupper arbetar med slamaska.

Anita Pettersson på Högskolan i Borås forskar på teknik för få fram en slamaska med fosfor men utan föroreningar. Hon ogillar att vi lägger ut avloppsslam med föroreningar på våra åkrar. Därför gläds hon över den tyska regeringen. Hon forskar på en teknik som innebär att de giftiga tungmetallerna ångas bort från askan.

SLU-forskaren Yariv Cohen har utvecklat en metod att extrahera ut ren fosfor från aska. Hans arbete har givit upphov till avknoppningen Easy mining. Även han välkomnar den tyska utvecklingen.

I Sverige, precis som i Tyskland, läggs idag 25% av slammet från reningsverken på åkermark. I Tyskland bränns det övriga slammet, men utan att fosforn extraheras. Den del som inte läggs på åkern i Sverige används som täckmaterial på gamla deponier och gamla gruvhål.

Om fem till tio år bedöms det inte att finnas behov av mer täckmaterial i form av slam, bedömer Anders Finnson på Svenskt vatten.

Då kan det finnas behov av att bränna slammet och att rena ut fosforn, säger Yariv Cohen. Hans företag ser också möjligheter att konkurrera på den europeiska marknaden och han ser en möjlighet att importera europeisk aska för fosforutvinning i svenska anläggningar.

 

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.