Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jordbävningen som kan påverka framtida riskbedömingar

Publicerat fredag 24 mars kl 06.00
Skalvet som drabbade Nya Zeeland 2016 hoppade.
(1:25 min)
Snötäckt glacier
Berg på Nya Zeeland, som drabbades av en svår jordbävning i november 2016. Foto: Tom@where/ Flickr

Jordbävningen på Nya Zeeland 2016 var mer komplex än vad forskare hittills trott. I stället för att hålla sig till en förkastning hoppade skalvet mellan olika sprickor.

– Hittills har man gärna tänkt att stora jordbävningar händer längs en förkastningslinje, som väl kan ses som en stor spricka i jordskorpan. Och har man koll på var de finns så vet man vad man kan förvänta sig, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.

Han tycker utifrån detta att jordbävningen, som drabbade Nya Zeeland i november 2016, är spännande.

– Det var en väldigt stor jordbävning med en magnitud på 7,8. Det inträffar inte mer än ett par till tre gånger per år. I det här fallet så hoppade skalvet från spricka till spricka. Vissa av hoppen är så stora att man inte trott att det är möjligt att de ska kunna äga rum, säger han och fortsätter:

– Det handlar om hopp på uppemot 15 kilometer horisontellt mellan olika sprickor.

Trots att jordbävningen var så kraftig orsakade den bara ett fåtal dödsfall. De materiella skadorna blev desto större och enligt Björn Lund kan förståelsen av jordbävningen ha betydelse för hur man gör riskanalyser framöver.

– Det här påverkar hur man ska bedöma risken för stora jordbävningar. Det är lätt att titta på en karta med undersökta förkastningar, eller sprickor, och säga att man skulle kunna ha jordbävningar där och där utan att de når varandra. Men här sammanföll ju skalven till en enda stor jordbävning, säger han.

Undersökningen har sammanställts av forskare i Nya Zeeland.

Referens: I.J. Hamling et al, Science 10.1126/science.aam7194 (2017)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".