Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tron på fakta kräver tillit

Publicerat fredag 24 mars kl 11.27
Krönika av Ulrika Björkstén
(3:25 min)
Ulrika Björkstén.
Ulrika Björkstén är chef för Vetenskapsradion. Foto: Stina Gullander/ Sveriges Radio
Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Faktaresistent – jag vet inte om ordet finns med på någon nyordslista – men om inte, så lär det väl hamna där snart.

För ett år sedan hade det knappt hörts, men de senaste månaderna har användningen av detta ord formligen exploderat som beteckning på den som vägrar ta in väletablerade fakta om världen. Det kan handla om  vacciner, klimatförändringen, förekomsten av brottslighet i olika grupper, och så vidare och så vidare. Och den som skylls för att vara faktaresistent svarar gärna i sin tur med att påstå sig framföra "alternativa fakta".

Men vad är egentligen fakta? Enligt vetenskapshistorikern David Wootton etablerades själva termen under slutet av 1600-talet, och är intimt förknippad med framväxten av den moderna vetenskapen – och menar Wootton, det handlar om vår kulturs själva drivmedel.

Utan fakta stannar hela den moderna världen. Det är lätt, skriver Wootton, att blanda ihop fakta och sanning, men det är två helt olika saker.

Fakta utmärker sig genom att de måste etableras. Det ligger i deras själva natur att de inte är självklart sanna. Att två plus två är fyra är inte ett faktum, utan en sanning som följer av hur vi definierar talet två och talet fyra. Att Kebnekaise är Sveriges högsta berg är däremot ett faktum – vi måste mäta höjden på både det berget och en rad andra för att etablera det.

Själva värdet med fakta är att de beskriver sådant som faktiskt skulle kunna vara annorlunda, att etablera fakta innebär därför alltid att utöka mänsklighetens samlade kunskap.

Men här ligger också faktas potentiella svaghet. 

För hur ska den som inte tror att Sveriges högsta berg är Kebnekaise själv kunna kontrollera det?

Den faktaresistente försöker inte förneka den självklara sanningen att två plus två är fyra, men kan mycket väl vilja bortse från att Kebnekaise är Sveriges högsta berg eller kanske ännu hellre att sydtoppen snart är lägre än nordtoppen, eftersom det är en konsekvens av en smältande glaciär i klimatförändringens spår. 

Varje enskild medborgare kan inte själv kontrollera mer än en bråkdel av alla de fakta vårt samhället bygger på, det mesta måste accepteras som andrahandsinformation. Det innebär att accepterandet av fakta framför allt handlar om tillit, och i någon mening auktoritetstro: Tron på auktoriteten hos de samhällsinstitutioner som förvaltar och etablerar fakta.

Men den som förnekar etablerade fakta och gör anspråk på att etablera nya har själv hela bevisbördan. Ett faktum kan till skillnad från en absolut sanning visserligen kullkastas  – men några alternativa fakta finns definitionsmässigt inte. Fakta är summan av det vi hittills vet om världen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".