Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Organdonation – gåva, offer eller delad resurs?

Publicerat onsdag 29 mars kl 06.00
Medicinetiker Kristin Zeiler vid Linköpings universitet.
Medicinetiker Kristin Zeiler vid Linköpings universitet. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio

Det är problematiskt att bara fokusera på gåvometaforen vid donation, eftersom den kan skapa oro och skuldkänslor för de inblandade. Det menar forskare.

En organdonation kallas inom sjukvården för givandet av en gåva, livets gåva, bland det finaste som finns att ge.

Men om mottagaren upplever att gåvan inte går att återgälda eller att det förväntas något i gengäld, kanske inte gåvometaforen hjälper. 

– Det vi behöver är olika sätt att tala om vad en donation är. Vi kanske behöver tala om det som en uppoffring, eller ett delande, menar medicinetiker Kristin Zeiler vid Linköpings universitet.

Enligt Kristin Zeiler, som forskat på donationsetiken, kan det vara mer fruktbart att föreställa sig donationen som att donatorn ger genom att dela med sig.

Då finns en chans att tacksamhetsskulden ersätts med tacksamheten av att få dela något med någon.

Sjukvården är noga med att framställa organet just som en gåva, bland annat för att donatorn inte får betalt för själva kroppsdelen. Man vill göra tydligt att det inte handlar om organhandel eller att man donerar för pengarnas skull.

Men forskare har visat hur både givare och mottagare riskerar att hamna under det som inom forskningsfältet kallas "gåvans tyranni".

– Den här typen av metafor gör någonting, den är inte oskyldig.

Organdonatorn Kalle Ville Pellinen, som donerat en njure till vännen Hempa Posse, håller med om att delningsmetaforeren känns bättre.

– Ja det är mycket bättre beskrivning av det. Ett gåvoperspektiv kan skapa skuld, och så är det ju absolut inte. Jag får lika mycket gåva tillbaka av Hempa.

Kalle Ville Pellinen säger att det är svårt att sätta ord på den "galna" känslan av att den donerade njuren lever och mår bra i en polares kropp på andra sidan stan. 

– Jag har ju inte gett bort den. Den lever ju, säger njurdonatorn Kalle Ville Pellinen. 

Mer om hur föreställningar kring donation kan få fysiska konsekvenser i Vetandets värld 12.10 här i P1.

Referens:
Zeiler K. "Neither property right nor heroic gift, neither sacrifice nor aporia: the benefit of the theoretical lens of sharing in donation ethics" Med Health Care and Philos (2014) 17:171-181, DOI: 10.1007/s11019-013-9514-0

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".