Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kissnödiga neandertalare lämnade värdefullt spår

Publicerat fredag 28 april kl 06.00
Arvsmassa i 130 000 år gamla sediment
(1:37 min)
Kollage över Chagyrskayagrottan, Svante Pääbo och provtagning av sediment
I Chagyrskayagrottans sediment kunde Svante Pääbo och kollegor hitta DNA från Neandertalare. Foto: Richard G. Roberts/Christian Perrenoud/Sylvio Tüpke

Nu finns metoder att hitta spår av neandertalare i jorden även om benrester saknas. Forskare vid bland annat Max Planck-institutet har hittat ett nytt sätt att kartlägga människans allra tidigaste historia.

Forskarna har lyckats spåra både neandertalare och denisova-människor genom att ta fram deras uråldriga dna ur jorden. 

– Jag är förvånad! Att man i de flesta grottor där neandertalare har funnits kan påvisa det från bara sediment är fascinerande, säger professor Svante Pääbo, en av forskarna bakom studien.

Forskarna har kunnat fiska fram dna från både neandertalare och denisova-människor i över 130 000 år gamla sediment.

Sedimentproverna har man hämtat från klassiska ställen där man tidigare vetat eller misstänkt att det funnits neandertalare eller denisovaner, exempelvis i grottor i Europa och Ryssland. I fyra av grottorna blev det träff.

– Förmodligen är det så att dna:t kommer från kiss, bajs eller blod som de här människorna har lämnat efter sig i grottan. Dna:t binder till mineraler i marken, och sedan kan vi utvinna det från partiklarna, förklarar Svante Pääbo.

Förutom neandertalare och denosovaner man också kunnat visa vilka andra inneboende som funnits i grottan, exempelvis grottlejon, grottbjörnar, hyenor och mammutar.

Tekniken öppnar nya möjligheter för arkeologer och paleontologer. De blir nu inte längre lika beroende av att hitta skelettfossil för att kartlägga förekomst av tidiga människor eller djur.

– Jag tror och hoppas det här blir en standardmetod inom arkeologi och paleontologi i framtiden. Att man standardmässigt kommer att ta sedimentprover när man gör utgrävningar, för att se vilka djur och människor som levt på en viss plats i det förgångna, säger Svante Pääbo.  

En av dem som är glad över genombrottet är Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, som bland annat studerar mammutar. 

– Det här är en kanonspännande studie, ett genombrott för den här typen av forskning. Vi kommer definitivt att använda den här metoden för att försöka ta reda på exakt när mammutarna dog ut på Wrangels ö. I sommar åker vi dit på expedition, säger han.

Referens: Viviane Slon et al, 2017. Neandertal and denisovan dna from Pleistocene sediments. Science.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".