Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jordbrukarna fick bättre immunförsvar i regnskogen

Publicerat fredag 5 maj kl 06.00
Integration gav fördelar
(1:46 min)
Sydafrikanska forskaren Carina Schlebusch står vid Fyrisån i Uppsala.
Carina Schlebusch tycker det är spännande att med hjälp av genetisk kartläggning se hur jordbrukarna i Afrika spred sig över kontinenten. Foto: Annika Östman/ Sveriges Radio

Nu visar en genetisk kartläggning i Science hur det gick till när dagens majoritetsbefolkning i Afrika började folkvandra och spred sig över kontinenten.

I dag är bantufolken den största språkgruppen med 310 miljoner personer i Afrika söder om Sahara. Hur de blev så dominerande försöker forskare från flera länder nu kartlägga. 

För ungefär 5000 år sedan började bantufolken odla mark och bli jordbrukare. Det skedde i väst, där den afrikanska kontinenten buktar in vid dagens Nigeria och Kamerun. 

Men inom forskarvärlden har det funnits en dispyt om hur de afrikanska jordbrukarna därifrån vandrade vidare över kontinenten.

Delade de direkt upp sig i en gren som vandrade söderut och en annan som vandrade österut? Eller gick de gemensamt söder ut till att börja med, och splittrades långt senare?

Dagens kartläggning i Science visar att de med största sannolikhet tog sig söderut och stannade till i regnskogarna i centrala Afrika.

Där blandade de sig med jägar-samlarfolk, det som tidigare kallades pygméer. På så vis fick bantufolken ett bättre immunförsvar mot en mängd sjukdomar, visar den genetiska kartläggningen.

Först därefter, ungefär för 4000-3000 år sedan, vandrade de söderut till dagens Sydafrika för att senare ta sig mot Östafrika, där dagens Uganda och Etiopien ligger.

Över 2000 personer har fått sina gener kartlagda från 57 olika folkgrupper i Afrika.

– Det här är verkligen en omfattande genetisk kartläggning av många olika grupper i Västafrika, säger Carina Schlebusch från Sydafrika som forskar om människans genetiska utveckling vid Uppsala universitet.

Hon tycker att studien visar hur en lokal anpassning har skett genom integration.

– Man tar upp gener från folk man beblandar sig med och som gör att man bättre kan hantera särskilda miljöer, säger Carina Schlebusch.

Den aktuella artikeln har forskare från Frankrike, Storbritannien, Kanada, USA, Portugal, Benin och Gabon.

Referens: Etienne Patin et al "Dispersals and genetic adaptation of Bantu-speaking populations in Africa and North America" 5 May 2017 Science

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".