Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ny serie: Psykosen och vetenskapen – hopp eller svek?

Ojämn vård av unga med psykos

Publicerat måndag 22 maj kl 06.00
"Följer inte den publicerade övertygande vetenskapen"
(1:58 min)
Martin Schalling
Martin Schalling, professor i genetik och ordförande i Psykiatrifonden. Foto: Per Gustafsson

Unga som drabbas av sin första psykos får inte alltid den vård som vetenskapligt visat sig vara effektiv. En kartläggning som Vetenskapsradion har gjort visar att vården ser ojämn ut i landet.

I Sverige drabbas årligen cirka 1000 unga människor av en psykos för första gången. Men exakt hur vården ser ut för de unga psykosdrabbade finns ingen statistik på, varken hos Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg eller Sveriges kommuner och landsting.

Den kartläggning som Vetenskapsradion har gjort bland Sveriges landsting visar att vården ser ojämn ut i landet.

Särskilda mottagningar för nydebuterad psykos finns främst i storstäderna. I vissa landsting finns särskilda team men som också samtidigt jobbar med andra patientgrupper. I de mindre tätbefolkade landstingen hänvisar man till ett för litet patientunderlag för att ha särskilda team för unga med psykos. 

I princip alla landsting säger dock själva att de ger en god vård.

– Om man frågar dem som jobbar skulle man säga att man gör det, men om vi tittar på det som levereras till personerna själva som insjuknar i en psykos och till deras familjer, så skulle jag säga att vi inte lever upp till den kunskap som vi har och den nyaste forskningen, säger Ing-Marie Wieselgren som är samordnare för psykiatrivården på Sveriges kommuner och landsting.

Att få en psykos innebär ett stort lidande för den enskilde men också för anhöriga. Vetenskapliga studier har visat att tidiga och snabba insatser minskar risken för att psykoserna ska återkomma, och att individen kan utveckla schizofreni.

Genetikprofessor Martin Schalling, som även är ordförande i Psykiatrifonden, är kritisk till den vård som ges i Sverige.

– Den följer inte den publicerade övertygande vetenskapen som finns, konstaterar han.

Professor Donald Addington i Kanada säger att det inte behövs mer forskning, utan att Sverige kan kopiera de framgångsrika modeller som har prövats i andra länder.

– Sverige kommer inte att behöva göra egna vetenskapliga studier om man vill förbättra behandlingen av förstagångspsykoser vid schizofreni, säger Donald Addington. 

Referens:
Jason R. Randall "A Systematic Review of the Effect of Early Interventions for Psychosis on the Usage of Inpatient Services" Schizophr Bull. 2015 Nov; 41(6): 1379–1386. doi:  10.1093/schbul/sbv016

David McDaid et al "Growth in the use of early intervention for psychosis services:An opportunity to promote recovery amid concerns on health care sustainability, London School of Economics 2016.

Har du egna erfarenheter av psykosvården kan du berätta under hashtaggen Diagnospsykos på sociala medier, eller mejla till vet@sverigesradio.se

Mer om psykosvården i Sverige i Vetandets värld: Ung med psykos- vilken vård väntar? 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".