Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jupiter överraskar med cykloner och snurrande väte

Publicerat torsdag 25 maj kl 19.01
Efterlängtade resultat: "De är skitkul!"
(1:36 min)
En bild på Jupiter skapad från mätningar från rymdsonden Juno. Planeten är mörk och syns mot en svart bakgrund med gulröda lysande band.
Ett sätt att se på Jupiter. Bilden är skapad med hjälp av mätningar från Juno. Foto: J.E.P. Connerney et al., Science (2017)

De första vetenskapliga resultaten om Jupiter har kommit från rymdsonden Juno. Flera av dem ger nya insikter om den stora planeten.

Juno kan se mycket djupare ner i Jupiters tjocka molntäcke än vad någon annan rymdsond tidigare har gjort.

Den kom fram till planeten förra sommaren, och när de två första studierna från projektet nu har publicerats i tidskriften Science finns det mycket som är överraskande.

– Den kommer väldigt nära Jupiter på låg höjd. Det har man aldrig gjort tidigare. Så man kan verkligen göra detaljstudier av atmosfären, säger Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik i Uppsala.

De här första resultaten bygger på Junos allra första svep runt den stora gasplaneten. Vi får bland annat en spektakulär väderrapport.

– Man såg cykloner som var upp till tusen kilometer stora.

Djupt därinne under molntäcket går det också att dra slutsatser om vad det är som skapar Jupiters starka magnetfält.

För det måste finnas en sorts dynamo av elektriskt ledande material som snurrar runt och runt för att magnetfältet ska uppstå. Men den dynamon sitter en bit bort från planetens absoluta mitt.

– Det visar sig att den var längre utåt från kärnan än vad man hade tänkt sig tidigare. Det säger någonting om materialet, säger Jan-Erik Wahlund.

– Man har någon slags metalliskt väte under enormt tryck.

Alla de här detaljstudierna där man hittat allt från cykloner till metalliskt väte bidrar till ett av de främsta vetenskapliga målen med Junoprojektet. Det handlar om att förbättra kunskapen om hur Jupiter har bildats.

Genom det går det också att förstå mer om hur både vårt eget och andra solsystem har bildats.

Men än har man bara skrapat lite på ytan säger Jan-Erik Wahlund som ändå är förtjust över resultaten.

– Ja de är skitkul! De här resultaten har vi väntat på.

Referenser:

S. J. Bolton et al. Jupiter's interior and deep atmosphere: The initial pole-to-pole passes with the Juno spacecraft. Science 25 maj 2017. DOI: 10.1126/science.aal2108

J. E. P. Connerney et al. Jupiter's magnetosphere and aurorae observed by the Juno spacecraft during its first polar orbits. Science 25 maj 2017. DOI: 10.1126/science.aam5928

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".