Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige tappar mark inom global hälsa

Professor: Sjuka orkar inte bry sig om miljön

Publicerat fredag 16 juni kl 14.00
Den som oroar sig för sitt sjuka barn orkar inte bry sig om miljön
(6:13 min)
Pojke på soptipp i Manila bränner elkabel för att familjen ska få pengar till mat, men offar sin hälsa.
1 av 6
Pojke på soptipp i Manila bränner elkabel för att familjen ska få pengar till mat, men offar sin hälsa. Foto: Johan Bergendorff / SR
Bent Høie Norges hälsominister var inbjuden till G20-ländernas möte i Berlin att diskutera epidemiberedskap och antibiotikaresistens, men inte Sveriges hälsominister.
2 av 6
Bent Høie Norges hälsominister var inbjuden till G20-ländernas möte i Berlin att diskutera epidemiberedskap och antibiotikaresistens, men inte Sveriges hälsominister. Foto: Johan Bergendorff/SR
Den som har sjuka barn orkar inte bry sig om klimatet, anser Göran Tomson professor i hälsosystemsforskning vid Karolinska Institutet och grundare till SIGHT på KVA Foto: Johan Bergendorff / SR
3 av 6
Den som har sjuka barn orkar inte bry sig om klimatet, anser Göran Tomson professor i hälsosystemsforskning vid Karolinska Institutet och grundare till SIGHT på KVA Foto: Johan Bergendorff / SR
Medicintidskriften the Lancets chefredaktör Richard Horton hoppas att nya forskningsinstitutet SIGHT kan radikalt ändra satsningar på global hälsa i samkland med FNs hållbara utvecklingsmål. Foto: U.S. Mission Geneva / Eric Bridiers (CC BY-ND 2.0)
4 av 6
Medicintidskriften the Lancets chefredaktör Richard Horton hoppas att nya forskningsinstitutet SIGHT kan radikalt ändra satsningar på global hälsa i samkland med FNs hållbara utvecklingsmål. Foto: U.S. Mission Geneva / Eric Bridiers (CC BY-ND 2.0)
-- Jag hoppas att den svenska rösten internationellt kommer att bli starkare kring globala hälsofrågor, säger Mariam Claeson chef för finansieringen av mödra- och barnhälsa vid Världsbanken och Gatesstiftelsen. Foto: Johan Bergendorff / SR
5 av 6
-- Jag hoppas att den svenska rösten internationellt kommer att bli starkare kring globala hälsofrågor, säger Mariam Claeson chef för finansieringen av mödra- och barnhälsa vid Världsbanken och Gatesstiftelsen. Foto: Johan Bergendorff / SR
-- Jag vill se Sverige leda, särskilt när mitt land nu snabbt drar sig tillbaka med den nya administrationen, säger Lawrence Gostin, professor i hälsojuridik vid Georgetown University i Washington. Foto: Johan Bergendorff / SR
6 av 6
-- Jag vill se Sverige leda, särskilt när mitt land nu snabbt drar sig tillbaka med den nya administrationen, säger Lawrence Gostin, professor i hälsojuridik vid Georgetown University i Washington. Foto: Johan Bergendorff / SR

Sverige har tappat i globalt inflytande runt hälsa sedan 1990-talet enligt flera tunga internationella experter. Klimat har prioriterats i stället, enligt professor Göran Tomson på Karolinska institutet.

Världens största ekonomier, den så kallade G20-gruppen, har för första gången samlat sina hälsoministrar i Berlin för att diskutera avgörande framtidsfrågor. Vad gör vi när det inte längre finns någon antibiotika som biter på patienterna på våra sjukhus och hur skyddar vi oss från nästa utbrott av en svår epidemi som ebola, är några av dessa frågor.

Sveriges sjukvårdsminister är inte inbjuden till G20-mötet utan representeras bara av EU-kommissionen. Däremot välkomnas andra små länder som Nederländerna liksom Norge som seglat upp som en globalhälsopolitisk storspelare.

– Norge blev inbjudna av G20:s ordförandeland Tyskland och det beror nog på vårt engagemang för antibiotikaresistens, säger Norges hälsominister Bent Høie.

Norge pressade G20-ländernas ledare att stoppa antibiotikaresistens tillsammans med Tyskland, men det är ju faktiskt Sverige och professor Otto Cars vid Uppsala universitet som är startmotorn i den här kampen. Ändå blev Sverige sidsteppade.

Några veckor senare samlas några av de riktigt tunga internationella spelarna inom global hälsa på Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm för att bestämma färdväg för det nyöppnade svenska institutet för global hälsostransformation kallat SIGHT. 

Det nya institutet har som mål att samordna forskning inom globalhälsoområdet, och skapa tvärvetenskapliga projekt för att finna lösningar på hur världen ska nå FN:s hållbara utvecklingsmål år 2030.

– Vi var mer framträdande på 1970- och 1980-talen, kanske spelade vi i någon elitdivision och nu är det inte riktigt så längre. Det finns ju undantag, men ett mindre engagemang tror jag nog att man kan se och i alla fall är det vad vi hör av andra när vi är ute, säger en av grundarna till SIGHT, professor Göran Tomson vid Karolinska institutet. 

– Detta att vara med i diskussioner där man sätter agendan och gör prioriteringar och är innovatör har nog tagits över mer och mer av vårt grannland Norge, fortsätter Göran Tomson.

Vad är det som har drivit fram detta?

– En delförklaring tror jag är att miljön och klimatforskning har trätt fram. Där är Sverige väldigt starkt och det är ju naturligtvis utmärkt. Nackdelen med att inte ha med hälsa som ett av de prioriterade områdena i diskussioner internationellt är att hälsa är en förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Om ens barn är sjukt då är man villig att offra det mesta och då bryr man sig inte särskilt mycket om vad som är miljömässigt bra eller dåligt, svarar Göran Tomson.

Göran Tomson hoppas att det nya globalhälsoinstitutet SIGHT ska kunna ändra på det här och stärka Sveriges röst i världen. Som exempel nämns vikten av att stärka kvinnors och barns hälsa.

Att Sveriges inflytande i styrelserummen, där det bestäms vad världens hälsobiståndsmiljarder ska satsas, har minskat sedan 1990-talet bekräftas av medicintidskriften The Lancets chefredaktör, Unicefs medicinska chef och flera tunga internationella professorer inom global hälsa.

– Jag hoppas att den svenska rösten kommer att bli starkare internationellt. Man har kanske inte förstått vilken resurs vi har här i Sverige. Vår mödra- och barnhälsovård är jätteviktig i hela världen. Vårt kvalitetstänkande och vår syn på människors rättigheter till vård är viktiga frågor både för Sverige och utlandet, säger Mariam Claeson.

Hon är sannolikt själv den mäktigaste svensken inom global hälsa, eftersom hon är chef för ett globalt finansieringsorgan för mödra- och barnavård placerat hos Världsbanken och med samma uppdrag för Bill och Melinda Gates mångmiljardstiftelse.

Gatesstiftelsen har gett elva miljoner i en grundplåt till SIGHT-institutet, men regeringen har ännu inte skjutit till några statliga pengar.

Det lär behövas om SIGHT ska kunna möta de högt ställda förväntningarna på att samordna forskning inom globalhälsoområdet.

– Vi måste konfronteras med det faktum att vi är i ett avgörande ögonblick i vårt arts evolution. Vi vet inte om vår art har förmågan att ta sig ur den svåra situation vi skapat, så det är en existentiell kris för Homo sapiens, anser The Lancets inflytelserika chefredaktör Richard Horton.

Den globala uppvärmningen och det snabba utrotande av arter hotar mänsklighetens fortlevnad anser Richard Horton. Samtidigt blåser antiglobaliserings- och antidemokratiska vindar i terrorns spår, och om verkligen människan som art kommer klara sig ur den här knipan återstår att se.

Därför är FN:s hållbara utvecklingsmål så viktiga att få ihop med hälsobiståndets åtgärder, tycker Richard Horton. För att förbättra chanserna behöver Sverige återta sitt inflytande.

– Glöm inte bort att Sverige var ledaren och innovatören inom global hälsa. Under senare årtionden har man tagit kliv tillbaka och tagit en mer passiv roll, men SIGHT har chansen att ändra på det, enligt Lawrence Gostin, professor i hälsojuridik vid Georgetown University i Washington.

Sverige är fortfarande en mycket stor biståndsgivare kring global hälsa med fyra miljarder kronor årligen. Det innebär att Sverige är ett av WHO:s tio största givarländer. Men även Lawrence Gostin anser att Sverige har tappat i politisk makt sedan 1990-talet. I stället har USA klivit fram och satsat stort på att utrota aids och malaria.

Men nu när USA:s president Donald Trump drar sig ur klimatavtal och hälsobistånd behövs Sverige verkligen igen, anser professor Lawrence Gostin.

– Jag vill se Sverige leda, särskilt när mitt land nu snabbt drar sig tillbaka med den nya administrationen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".