Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Snabb klimatförändring kan ha legat bakom massutdöende

Uppdaterat fredag 4 augusti kl 06.00
Publicerat fredag 4 augusti kl 06.00
40 procent av sköldpaddorna dog ut
(1:49 min)
Illustration av en sköldpadda
1 av 2
Så här kan sköldpaddsarten Psephophorus terrypratchetti sett ut. Arten försvann för 2-3 miljoner år sedan. Foto: Illustration/ Nobu Tamura/Wikimedia CC BY -SA 3.0
Två djur av arten bohaskaia
2 av 2
Bohaskaia, ett havsdjur som påminner lite om vitvalen blev ett av offren. Foto: Illustration/ Nobu Tamura/Wikimedia CC BY -SA 3.0

För ungefär två miljoner år sedan drabbades jordens stora havslevande djur av ett hittills okänt massutdöende. Det visar en schweizisk studie baserad på fossilfynd.

Tänk dig ett världshav som myllrade av jättehajar, sköldpaddor, vattenlevande sengångare och sirendjur. Av de här havsdjuren dog sedan mer än hälften ut för att aldrig mer komma igen. 

Det var vad som hände för ungefär 2-3 miljoner år sedan, i ett hittills okänt massutdöende som framför allt drabbade jordens havslevande arter.

Det här är slutsatsen i en ny artikel i tidskriften Nature ecology and evolution, där ett internationellt forskarteam har sammanställt all tillgänglig data som finns om marina fossil från den här tiden.

En datormodell har kunnat visa att ungefär en tredjedel av de stora marinlevande djuren dog ut, och mer än hälften av alla marina däggdjur.

Sköldpaddorna förlorade mer än 40 procent av sin artrikedom, och nästan lika illa gick det för sjöfåglarna.

– Vi förlorade en stor del av olika arter, framför allt de som levde utmed kuster och i hav, förklarar Benjamin Kear, intendent vid Evolutionsmuseet i Uppsala efter att ha tagit del av de nya fynden. 

Det här var en tid med våldsamma klimatförändringar, och troligen var detta orsaken till det hårda slaget mot havens djur, menar Benjamin Kear.

– Det handlar om extrema klimatförändringar under mycket kort tid. Förändringarna skedde under decennier, inte tusentals år, utan under en mansålder. Precis som det vi ser idag, säger han.

Sådana här studier är inte bara värdefulla för att se vad som har hänt i historien. De kan också säga något om vad som kan hända i framtiden.

– Fossiler är nyckeln till att förstå vad som kommer att hända i framtiden, när vi kraftigt har förändrat vårt klimat och vår miljö. Och det ser ut som det kommer att drabba stora, varmblodiga däggdjur väldigt illa, säger Benjamin Kear.

Referens: Catalina Pimiento et al, 2017. The Pliocene marine megafauna extinction and its impact on functional diversity. Nature ecology and evolution. DOI: 10.1038/s41559-017-0223-6.)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".