Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Korpar planerar på samma sätt som människoapor

Uppdaterat torsdag 13 juli kl 11.39
Publicerat fredag 14 juli kl 06.00
"Inte ens vanliga apor klarar detta"
(1:36 min)
1 av 3
Den kognitiva zoologen Mathias Osvath står i en stor bur med en korp som vilar på varje hand. Osvath är klädd i en mossgrön jacka av engelskt lord-snitt. Han ler åt den korp han har på ena handen.
2 av 3
Sedan tidigare har man vetat att kråkfåglar kan planera för framtiden, men då enbart i mathamstringssyfte. Tester som Mathias Osvath har gjort visar nu att korpar kan planera för andra syften. Foto: Erland Vinberg / TT
En korp går på snö med en köttbit i näbben.
3 av 3
Korpar visar i studien upp självdiciplin och väljer inte den omedelbara belöningen. Foto: Lukas Schulze/TT

Korpar kan planera för situationer i framtiden som utspelar sig på andra platser än den de korparna befinner sig på. Tidigare har bara människoapor visat upp denna förmåga.

Sedan tidigare har man vetat att kråkfåglar kan planera för framtiden. Men då gällde det enbart i mathamstringssyfte som de skulle kunna ha speciella anpassningar för.

Nu visar en studie i Science från Lunds universitet att korpar inte bara kan planera för mathamstring utan även för generella situationer. I studien fick korparna bland annat välja mellan en omedelbar belöning och ett verktyg som vid ett senare tillfälle, på en annan plats, skulle kunna användas på en apparat för att ge dem mat, som visas i videon ovan.

Korparna visade i hög grad självbehärskning, och tog inte den omedelbara belöningen.

– Det intressanta är att man har gjort det här på andra däggdjur och då är det bara människoapor som har klarat det. Inte ens de närmsta släktingarna till oss och människoapor, alltså vanliga apor, har klarat det här hittills, säger Mathias Osvath som ligger bakom studien och är kognitiv zoolog på Lunds universitet.

Testen är sedan tidigare gjorda på människoapor, och korparna löser problemen på samma sätt som våra närmsta släktingar. Fåglar och däggdjur hade en gemensam släkting för 320 miljoner år sedan och Mathias Osvath menar att detta visar på hur evolutionen bygger den här typen av förmågor.

– På ett sätt handlar det om planering. Men på ett annat sätt handlar det om något mycket större. För att kunna fatta ett beslut i nuet på en plats där framtiden inte kommer att utspela sig, så krävs en mängd olika kognitiva förmågor eller mekanismer. De måste samarbeta för att du ska lyckas göra detta, säger Mathias Osvath.

För att korparna ska kunna lösa problemen i testerna måste de förstå att ett föremål leder till ett resultat. De måste också ha en viss typ av minne som gör att de kan minnas situationen där de ska använda verktygen. Förmågorna måste dessutom vara kombinerade.

Referens: Can Kabadayi & Mathias Osvath. "Ravens parallel great apes in flexible planning for tool-use and bartering", Lunds universitet. DOI: 10.1126/science.aam8138

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".