Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bajsbakterier kan minnas filmer

Publicerat onsdag 12 juli kl 19.00
"Kanske kan vi få bakteriebaserade biografer?"
(1:53 min)

Nu har forskare kunnat få levande bakterier att minnas och leverera en mycket kort film. Informationen lagrades i bakteriernas dna.

Den här grundforskning vet forskarna ännu inte vad man kan använda till. Men det är fascinerande enligt Magnus Lundgren som är CRISPR-forskare vid institutionen för cell och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

– Det är en jättespännande studie. De har tagit ett system som cellerna har för att spara information från virus, men istället fått dem att spara bildinformation i form av små DNA-snuttar, förklarar han.

Forskarlaget i Boston i USA är samma grupp som också försöker återskapa mammutar med den nya gentekniken CRISPR.

Nu har de fortsatt sitt entusiastiska experimenterande. Den här gången har de använt bakteriernas system för att minnas en inkräktare. Ett minnessystem som kallas CRISPR/cas 1 och cas 2.

Istället för att minnas de traditionella inkräktarna, det vill säga virus, så har forskarna fått bakterierna att komma ihåg en kort film på ett väldigt avancerat sätt. Tidigare har liknande experiment gjorts men då har en hel bild skickats in i bakterierna.

Den här gången har forskarna istället valt att använda varje enskild del i bilden, en pixel. Där finns information om färg och position. Pixeln har på kemisk väg förts över till en kort bit med arvsmassa, en DNA-snutt.

De här bitarna av DNA har därefter spritts fritt i ett provrör bland bajsbakterier, E-coli bakterier. Bakterierna har uppfattat att det kommit en främmande inkräktare, som kan vara bra att komma ihåg för att de ska kunna försvara sig i framtiden.

Efter knappt tre timmar hade nästan alla bitarna med bilder på det här sättet plockats upp av bakterierna.

I nästa steg hade forskarna sönder bakterierna och analyserade dess arvsmassa. De såg att bakterierna faktiskt hade fångat upp nästan alla bildbitar. I varje bakterie fanns det en DNA-bit med minst en pixel. 

Pixlarna har med sitt positioneringssystem kunnat återskapas till att bli en kort film.

– Det ger ju en helt ny förståelse för vad vi kan använda naturliga processer till. Det var ingen som hade tänkt att man skulle kunna använda bakteriernas immunsystem till att spara filmer i bakterier, så det är faktiskt väldigt fascinerande!

Vad kan det här innebära för framtiden?

– Vem vet? I framtiden kanske vi kommer att ha bakteriebaserade biografer? Vi får se!

Hur långt fram är den framtiden?

– Forskningen får fortsätta, så får vi faktiskt se vad vi kan ha den här upptäckten till, säger Magnus Lundgren.

Lukas Käll är lektor i bioinformatik vid KTH, Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm, Han håller med om att det här är ett fascinerande experiment.

– Det är spännande att man kan lagra information i en levande koloni bakterier, fast det kan se väldigt primitivt och enkelt ut.

Experimentet ger främst en tankeställare om vad liv är, menar han.

– Allt liv handlar om att lagra information och att kunna använda den informationen.

Att använda DNA, alltså arvsmassa, för att lagra information är i dag relativt dyrt, men Lukas Käll menar att i framtiden skulle det kunna bli ett väldigt säkert sätt att kunna spara information i tusentals år.

Referens: Seth L. Shipman et al "CRISPR-Cas encoding of a digital movie into the genomes of a population of living bacteria" Nature 13 July 2017, doi:10.1038/nature23017

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".