Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vårfloden kommer allt tidigare

Publicerat fredag 11 augusti kl 06.02
"Styrs av klimatförändringar och minimalt av landskapsförändringar"
(1:34 min)
Forsande vattendrag.
1 av 2
Vårfloderna i Europa har förskjutits i tid och kommer allt tidigare för varje år. Här en älv på Island. Foto: Pelle Zettersten/SR
Docent Berit Arheimer, chef för forskningsavdelningen för hydrologi på SMHI och medförfattare till artikeln "Changing climate shifts timing of European floods" som publiceras i Science.
2 av 2
Docent Berit Arheimer, chef för forskningsavdelningen för hydrologi på SMHI och medförfattare till artikeln "Changing climate shifts timing of European floods" som publiceras i Science. Foto: Pelle Zettersten/SR

I europeiska vattendrag har tidpunkten för högsta vattenflödet under ett år förskjutits i tid de senaste 50 åren. I delar av Europa kommer vårflödena flera veckor tidigare än på 60-talet.

– Vi har tittat 50 år tillbaka och vi har använt 4000 stationer över hela Europa, så det är ett unikt dataset som vi har samlat ihop. Vi kan se att det här styrs av väderfenomen och klimatet, vilket gör det hela intressant, säger docent Berit Arheimer som är chef för SMHI:s hydrologiska forsknings avdelning och medförfattare till studien som publiceras i Science.

Men om man går 50 år tillbaka i tiden så har det skett mycket på landskapsnivå. Man har dikat ut jord- och skogsbruksmark och vi har fler hårdgjorda ytor. Det spelar en viss roll på lokal nivå, enligt Berit Arheimer.

– Markanvändningsförändringar har ofta stor påverkan lokalt men när man går upp i skala så försvinner den effekten ganska snabbt.

Under den period man har studerat så har alltså de högsta flödena förskjutits i tid, ibland bara någon vecka men i vissa områden, till exempel i södra Sverige, flera veckor och månader. I vår del av världen kommer vårflödena tidigare eftersom snöperioden är kortare och snösmältningen går snabbare i och med högre temperaturer. I medelhavsområdet däremot förskjuts de högsta vattenflödena till senare på vintern. Det här på grund av att sommaren förlängs och det uppvärmda havet kan ge ifrån sig vattenånga längre fram på året. Resultaten i studien stämmer väl in på de förutsägelser som tidigare gjorts med modeller av klimatförändringarna.

Om trenden fortsätter kan det här påverka olika verksamheter i samhället som är vana vid att ha de högsta vattenflödena vid en viss tidpunkt, till exempel jord- och skogsbruk och vattenkraftsindustrin.

– Det är ju ett anpassningsarbete som vi gör successivt men jag tror inte det behövs några drastiska akuta åtgärder men det är ändå något vi måste anpassa oss till, säger Berit Arheimer, docent och chef för forskningsavdelningen för hydrologi på SMHI.

Referens: "Changing climate shifts timing of
European floods" Blöschl et al.
DOI: 10.1126/science.aan2506

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".