Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskarna ville inte släppa taget om sina helgon

Publicerat tisdag 12 september kl 12.38
kvinna med barn på varsin arm
Beskuren bild av en medeltida träskulptur i koret på Järfälla kyrka. Foto: Bysmon/ Wikimedia

Långt efter reformationen på 1500-talet, ibland mer än 200 år efteråt, fortsatte det att finnas en sorts helgonkult i Sverige.

Det här innebar att människor fortsatte att offra vid kyrkliga skulpturer, och resa kors vid heliga källor. Även om det ifrågasattes under reformationen om gudomlighet kunde ta sig uttryck i den materiella världen. Det har en avhandling från Göteborgs universitet kommit fram till.

Många skulpturer och föremål fick ändå stå kvar, trots ifrågasättandet. Det betydde att människor kunde fortsätta att komma till dem. Till exempel var det vanligt att man trodde att vissa föremål kunde bota sjukdomar.

Enligt avhandlingen är det viktigt att framhålla att det här inte handlar om hedniska föreställningar som dröjt sig kvar, utan om ett sätt att uttrycka sin kristna tro.

Referens: Zachrisson, Terese 2017. Mellan fromhet och vidskepelse: Materialitet och religiositet i det efterreformatoriska Sverige. Göteborgs universitet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".