Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
(3:26 min)
Faktakunskaper i unga år bästa vapnet mot pseudovetenskap
Publicerat fredag 10 november kl 16.07
Ulrika Björkstén.
Ulrika Björkstén är chef för Vetenskapsradion. Foto: Stina Gullander/ Sveriges Radio

Svenska elever har fått toppresultat i en internationell undersökning om samhällskunskap och demokratiskt engagemang. Det fick Vetenskapsradions Ulrika Björkstén att fundera kring vikten av att lära sig fakta från början.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Efter fallande PISA-resultat i läsning, räkning och naturvetenskap har svensk skola nu fått revansch. I en ny stor internationell undersökning jämförs elevers kunskaper i slutet av grundskolan i samhällskunskap, demokratiskt engagemang och synen på alla människors lika värde. Och där hamnar Sverige i topp.

Undersökningen har genomförts av den internationella forskningsorganisationen IEA - Institute of Educational Achievement och det finns all anledning att yvas över topplaceringen. Svenska elever både står upp för de demokratiska värdena och känner till hur demokratin fungerar. Dessutom har resultaten förbättrats sedan förra mätningen, för sju år sedan. Det bådar gott.

Måtte nu bara inte skyttegravarna grävas ännu djupare mellan dem som menar att skolans främsta uppgift är demokratisk fostran, och dem som framhåller faktakunskaper, räkning och rättstavning. Det är nämligen ett falskt motsatsförhållande. För att demokratin ska fungera krävs medborgare som både tar sitt demokratiska ansvar att diskutera och hålla sig informerade – och som har goda baskunskaper.

Det finns forskning som studerat hur felaktiga uppfattningar och falska nyheter sprids – och framförallt hur man kan motverka dem. Den tyder på att generell undervisning i källkritik och en rent teoretisk förmåga att väga olika uppfattningar mot varandra inte räcker för att effektivt värja sig mot osanningar som att vaccin skulle ge autism, att det finns olika mänskliga raser eller att koldioxidutsläpp inte orsakar uppvärmning av jordens klimat.

För att sålla väl underbyggda argument från rent hittepå krävs helt enkelt en bas av egen sakkunskap. Och ju senare man lär sig till exempel grundläggande naturvetenskapliga samband, desto större är risken att man hinner påverkas av kreationister, klimatförnekare eller kvasivetenskapliga vaccinskeptiker innan ens egen vetenskapliga grund är tillräckligt stark att för att sålla agnarna från vetet.

Poängen är att det är mycket lättare att lära någon rätt fakta från början, än att omvända någon som redan indoktrinerats av konspirationsteorier och pseudovetenskap – det visar psykologisk forskning. Därför har skolan en helt avgörande roll när det gäller att utbilda framtidens beslutfattare, det vill säga alla dagens ungdomar.

Det skolan missar när det gäller grundläggande baskunskaper blir inte bara svårt att ta igen, utan det bäddar också för att kunskapshålen fylls med nästan vad som helst.

Den risken kan vi inte ta – och därför borde undervisning som ger goda faktakunskaper i till exempel naturvetenskap och historia ses som helt oskiljaktigt från den demokratiska fostran, källkritiken och samhällskunskapen.

För en omelett krävs både äggula och äggvita. För ansvarstagande medborgare krävs både faktakunskaper och en demokratisk grundsyn.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".