Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Gynekologen Daniel Altman visar en schematisk bild av en kvinnas underliv.
Gynekologen Daniel Altman visar en schematisk bild av en kvinnas underliv. Foto: Annika Östman
Lyssna
(2:24 min)
Lyssna
(2:24 min)
Tveksamheter kring nät som opereras in mot framfall
Publicerat torsdag 7 december kl 04.47
Publicerat torsdag 7 december kl 04.47
Gynekologen Daniel Altman visar en schematisk bild av en kvinnas underliv.
Gynekologen Daniel Altman visar en schematisk bild av en kvinnas underliv. Foto: Annika Östman

Syntetiska nät som opereras in i kvinnor efter framfall har godkänts på lösa grunder, visar forskare i en ny studie i British Medical Journal, BMJ.

Daniel Altman är specialist i gynekologi och obstretik, och associerad professor vid Uppsala universitet. Han har forskat på området och påpekar att ingreppet dessutom är riskfyllt.

– Med tanke på de risker som finns anser jag att man i första hand bör använda traditionell kirurgi. Nätkirurgi ska bara ska användas för de som har fått återfall och alltså redan har opererats en eller två eller tre gånger, säger han.

Uppemot tio procent av alla kvinnor i Sverige drabbas av framfall. Framför allt efter att de har kommit upp i klimakteriet.

Framfall innebär att slidans väggar kan passera slidans öppning och bukta ut.

En behandlingsmetod har varit att operera in syntetiska nät av plast för att ge stadga i bäckenet. Det är ett snabbt ingrepp. Men studien i BMJ visar nu hur märkligt det kan gå till när sådana här syntetiska nät godkänns.

Av de 60 produkter som finns på marknaden är det egentligen bara två som har godkänts av myndigheten i USA. Resten har kunnat hänvisa till att de är snarlika de två ursprungsprodukterna som godkändes på 1980- och 1990-talen.

Inga tester på människor har gjorts innan de syntetiska plastnäten har fått tillstånd att marknadsföras och opereras in i kvinnor. Näten växer fast i kroppen och väldigt svåra att operera bort.

De brittiska forskarna har undersökt situationen i USA; eftersom det är betydligt svårare att få information om hur processen för godkännande ser ut i EU. Här är det nämligen privata bolag som godkänner nya medicintekniska produkter.

I en nyligen presenterad studie på patienter i Norden kunde forskare visa att det inte var helt ovanligt att de som fått nät inopererade på grund av framfall hade kronisk smärta fem år efter operationen 

– Där vi kunde konstatera att två till tre procent av våra patienter fick en kronisk smärta som var svår att behandla, säger Daniel Altman.

Varför är det så svårt att behandla? Är det inte bara att ta bort nätet?

– Nej, det är just det här som är problemet. Eftersom nätet har en fisknätsliknande struktur växer kroppen in i nätet och det fastnar. Det kommer aldrig någonsin att försvinna.

Referenser: Carl J Heneghan et al "Trials of transvaginal mesh devices for pelvic organ prolapse: a systematic database review of the US FDA approval process" 7 dec 2017 BMJ Open,  doi:10.1136/bmjopen-2017-017125

Carl Heneghan et al "Transvaginal mesh failure: lessons for regulation ofimplantable devices"  7 dec 2017 BMJ 2017;359:j5515 doi: 10.1136/bmj.j5515

Daniel Altman et al "To assess the long-term (5 years) outcomes of the Uphold™ Vaginal Support System for symptomatic vaginal apical prolapse with, or without, anterior colporraphy. Conference paper.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".