Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ljuspris styr oss rätt på vägen

Publicerat onsdag 5 oktober 2005 kl 07.18
John Hall, en av tre nobelpristagare i fysik. Foto: PrB

Nobelpriset i fysik som tillkännagavs under tisdagen kan kallas ett pris för ljuset. Det är ett pris som banat väg för såväl fiberoptik som navigering med gps-tekniken till sjöss och i rymden.

Ena halvan av priset amerikanen John Hall och tysken Theodor Hänsch. Dom har tagit fram en metod att oerhört noggrannt mäta färgerna i ljuset.

Kan ge ny världsbild
Det är en upptäckt som kan komma att ge en helt ny bild av universum. I dag utgår forskarna från att elektronens laddning är konstant och att dom osynliga energirika partiklar som finns i rymden har en massa som är konstant. Men tänk om det inte är så. Att det kanske finns variationer. I så fall skulle dagens beskrivning av universum vara fel.

För att ta reda på det måste man göra enormt noggranna mätningar på atomnivå som har blivit möjliga med det verktyg som årets nobelpristagare tagit fram.

Kan ge bättre navigeringsutrustning
Från det här mer hisnande och filosofiska perspektivet, så finns det också tillämpningar som ligger närmare vardagen, till exempel bättre gps-teknik för navigering både till sjöss och till havs.

– Någonting som borde få ganska snabb tillämpning med detta är gps och satellit-navigering. Det här är nog bara början på ett nytt stort forskningsområde,  säger fysikprofessor Lars Bergström vid Stockholms universitet.

Ordnat laserljus i cd-spelare
Den andra halvan av fysikpriset går till amerikanen Roy Glauber. Hans upptäckt går långt tillbaka till 60-talet då han teoretiskt beskrev hur ljus funkar. Skillnaden mellan vanligt glödlampsljus och det mer spetsiga, ordnade laserljuset som finns i våra cd-spelare till exempel.

Den här noggranna beskrivningen gav oss svar på hur ljus kan vara både vågrörelser och partiklar på en och samma gång.

”Perfekt matematisk modell”
– Det där är någonting ganska knepigt som är svårt att få någon intuition för. Men Glauber har alltså ställt upp en matematisk modell som beskriver de här två delarna på ett perfekt sätt, säger Lars Bergström.

Och Roy Glaubers beskrivning har man dragit nytta av inom fiberoptiken, till exempel i dom kablar som ligger under Atlanten, för att bättre kontrollera överföringen av databitar.

Nils-Johan Tjärnlund
nils.tjarnlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".