Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk satellit till Mars - fullt rimlig tanke enligt forskare

Publicerat fredag 21 oktober 2005 kl 08.09
ESA:s Mars Express kretsar just nu runt grannplaneten Mars (Foto: PrB/ESA)

Nu höjs röster för att Sverige bör skicka iväg en egen satellit till Mars.
Sänkta kostnader och tillräcklig vetenskaplig kompetens i landet
gör det möjligt för Sverige att tävla med rymdjättar som USA och Ryssland, enligt Stas Barabash, professor i rymdfysik.

För mellan femton och tjugo år sedan var det bara stora rymdnationer som USA, Ryssland och hela Europa, som klarade av att göra expeditioner till andra planeter.

- Men idag är kostnaderna inte så astronomiska. Det är dags för små nationer att börja tänka på att göra sådana expeditioner själva, säger Stas Barabash, professor vid Institutet för Rymdfysik i Kiruna.

På onsdag nästa vecka skickas nästa stora europeiska rymdsond iväg till en av våra grannplaneter. Det är ESA-sonden Venus Express som inleder sin 162 dagar långa resa till Venus. Med ombord finns ett svenskt intrument som utvecklats av Stas Barabash och andra forskare vid institutet för rymdfysik i Kiruna. Å det är samma typ av instrument som finns på systersonden Mars Express som redan krestsar runt vår andra grannplanet - Mars.

Lättare rikta forskningen

Men nu tycker alltså Stas Barabash att det är dags för Sverige att sticka ut hakan - och skicka iväg en egen satellit till planeten Mars. Han vill studera växelverkan mellan solvinden och Mars, nåt som han tror att just svenska forskare är särskilt väl lämpade att göra.

- Det finns inga missioner av sådan typ i ESA-programmet eftersom det är för litet för hela Europa. Men det vore helt rätt storlek för att kunna genomföras av små nationer.

Kostnaden för att utveckla satelliter har minskat så mycket att små nationer nu själva kan bygga satelliter, som sen skickas till våra grannplaneter, tror Stas Barabash.

ESA skeptiskt

Men Håkan Swedhem, Europeiska rymdstyrelsen ESA:s vetenskapligt anvarige för den nu aktuelle rymdsonden Venus Express, är mer tveksam. Enligt Swedhem är det bra om utvecklingen gör så att medlemsländerna själva kan sköta sina projekt, men i stort tjänar inte rymdforkningen på det.

- Vetenskapligt är det ingen fördel att vara ensam på ett sådant projekt. Då är det snarare en fördel att ha mycket internationell inblandning så man får expertis från många områden, säger Håkan Swedhem.

Michael Borgert
michael.borgert@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".