Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2005-10-21

Publicerat fredag 21 oktober 2005 kl 15.26
1 av 4
Fågelinfluensaviruset H5N1, guldfärgat i bilden (Foto: PrB)
2 av 4
Venus Express ger sig av till Venus 26 oktober (Foto: ESA)
3 av 4
2050 ska robotar vara bättre än människor på fotboll, tror robotentusiasterna (Foto: Stockholmsmässan)
4 av 4
Brist på ål i Europa (Foto: PrB)

Fågelinfluensan är fortfarande en angelägenhet för fåglarna - det är de som blir sjuka, inte vi. Nästa vecka lyfter Venus Express - dags för besök på vår nästa grannplanet. Och så tittar vi närmare på den skramlande, smarta, meckande världen på Tekniska mässa. Det här och mycket mer i veckans upplaga av Vetenskapsradions veckomagasin.

Fågelinfluensan fortfarande farligast för fåglar

Fågelinfluensan har varit ett hett samtalsämne hela veckan. Det är lätt att glömma att det fortfarande är ett veterinärt problem. Jämfört med de miljoner fåglar som dött så har kanske hundra människor drabbats.

De fåglar som sprider smittan bär ett lite vässat virus, ett virus som vissa fågelarter normalt bär på, men i det här fallet har H5N1-viruset fått en lite skarpare profil som blir ett dödligt hot för andra fåglar. I Sverige har vi en god kontroll över våra tamfågelbesättningar - egentligen behöver de ju bara vara inomhus, säger professor Anders Engvall, epizootolog och generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt.

Att människor ska smittas kräver mycket nära kontakt med fåglar, jämförbart med sjuksköterskor och sjuka. Då kan den infekterade fågeln sprida sina virus till människan precis som vid en vanlig förkylning. Hönan hostar, säger professor Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet. Men detta är inte den världsomfattande influensa som kan bli den nya epidemin. Det är inte alls säkert att det är just H5N1 som kommer att vara basen för en ny epidemi, det kan vara vilken fågelsnuva som helst som plötsligt omvandlas till mänsklig angripare.

Fotbollsspelande robotar och truck-SM

Tekniska Mässan gick av stapeln 18-21 oktober på Stockholmsmässan, och Embedded Technology var ett av huvudämnena. Inbäddad teknik är detsamma som att göra existerande teknik intelligentare, säger Johan Nordin, branschföreträdare. Skapa-priset delades ut till Marie Gröndal och Lisa Eriksson, som tagit fram förpackningsmaterial byggt på sockerarten Xylan. Janne Lidén visar hur man med laserskanner kan lägga in ett föremåls form i ett CAD-program. Jan Fäger talar om robotar som i framtiden kan spela fotboll, och SM i truckkörning beskrivs av Lars Bäckegren. Therese Koivola var en av tävlingsdeltagarna.

Europa på väg till Venus

På onsdag är det dags för en ny europeisk rymdsond att skickas iväg. Den här gången är det vår grannplanet Venus som ska få besök för första gången sen början av 90-talet, och för första gången av en europeisk farkost.

Det kommer att ta Venus Express 162 dagar innan den är framme vid Venus, och väl där hoppas man att den ska kretsa runt planeten i ungefär tre år. Under den här tiden ska en massa mätningar göras, man ska till exempel undersöka de mekanismer som ligger till grund för den extrema växthuseffekt som finns på den här högst ogästvänliga planeten. Temperaturen vid ytan på Venus är ungefär 465 grader och trycket 90 gånger det som finns här på jorden.

Håkan Swedhem, ESA:s vetenskapligt ansvarige för Venus Express, intervjuas.

Tankens vindlar

Peter Gärdenfors berättar om sina funderingar i den nya boken Tankens vindlar - en mångydig titel. Gärdenfors är en skicklig populärvetenskaplig författare, säger Nils Johan Tjärnlund som recenserar boken. Boken är indelad i tre avdelningar - en om vårt språk, en om minnet och en tredje del om nya berättarformer. En intressant del av boken handlar om den moderna myten att hjärnan fungerar som en dator, en uppfattning som har styrt mycket av forskningen och lett den in på fel väg, skriver Gärdenfors.

Vad har hänt med ålen?

Ålynglen, glasålarna, kommer inte längre i massor till Europas kust, och de som kommer fiskas effektivt bort av fiskare som säljer fångsten till Kina och Japan.

Återväxten av ål är nuförtiden mycket dålig i Europa, eftersom man tidigare använde det stora överskottet av glasål till utplantering över norra Europa, inkluderat Sverige.

Man är dock inte säker på vad som är orsak och verkan - självklart spelar fisket en stor roll, men man har också sett att allt färre ungar blir vuxna. Det finns hinder också i uppväxtområdena, som föroreningar, dammar och båttrafik  som förstör möjligheterna att växa och bli en stor ål.

Fiskeorganisationen ICES har givit ett förslag till EU om reducerat fiske, ett förslag som har accepterats och som  kommer att läggas tillrätta nationellt. Inger Näslund vid svenska WWF berättar om konsekvensen för det svenska fisket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".