Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Igelkotten i myt och i forskning.

Publicerat onsdag 26 oktober 2005 kl 11.37
Taggig trädgårdsvän (Foto: PrB)

Nästan alla svenskar har sett en igelkott. Få andra vilda djur lever idag så nära människan som den.

Det är rent av så att den här taggiga varelsen trivs bäst i våra parker och trädgårdar. Där är det är gott om daggmaskar och insekter. Och enligt flera historiska källor har vi levt länge, sida vid sida. De första fynden av igelkott är från en boplats i Skåne som är daterad till 4000 år f.k. När ett djur lever så nära människan blir det gärna en del av hennes symbolvärld, igelkotten förekommer ofta i myter och diktningen. Många tänker också på ”den svenska igelkotten” som försvarar sig mot en fientlig omvärld.

Forskare har intresserat sig för dess förmåga att gå i dvala . Hjärtläkare såg den nedkylningen utan skador på hjärnan som djuret genomgår varje vinter som ett sätt att operera patienter utan att skada hjärnan.Och tänk om man kunde söva ned människor på samma vis! Då kunde en rymdbesättning sova sig hela vägen till planeten Mars. Eller, för all del, ta sig igenom november.

Men även de sovande igelkottarna vaknar upp då och då under vinterdvalan - förmodligen för att de behöver kissa.

Idag är igelkotten fridlyst men den är inte en hotad art. Dess största naturliga fiende är grävlingen. Eftersom det inte finns några grävlingar på Gotland trivs kotten extra bra på ön och har blivit landskapsdjur där. Trafiken dödar många igelkottar men förmodligen dör fler djur under vintersömnen eftersom våra trädgårdar har blivit så prydliga. Så låt rishögen ligga kvar! Eller bygg ett bo till den taggiiga vaktmästaren.

Bättre lite skräp i hörnen ett rent helvete, skulle igelkotten säga.

I programmet intervjuas:

Görgen Göranson, professor på Kalmar Högskola,

Karin Bremdal doktorand på avdelningen för evolutionsbiologi på Uppsala universitet och

Bengt W Johansson, docent och författare från Malmö.  

Redaktör Jan-Olov Johansson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".