Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Datorn räknar ut hur Östersjön kan räddas

Publicerat tisdag 1 november 2005 kl 06.30
Algblomning ska motverkas när Östersjön ska föryngras. (Foto: PrB)

Enligt EU:s miljömål ska den övergödda Östersjön på sikt föryngras till 1940 -års friska nivå.

Via datorprogrammet NEST ska EU:s beslutfattare nu få hjälp med att räkna ut hur man mest kostnadseffektivt når målet att föryngra Östersjön med 65 år.

Miljöstategiska fondens projekt MARE arbetar sedan sex år på att få fram en beräkningsmodell kallad NEST som kan fungera som hjälp för EU:s beslutfattare.
Enligt EU:s miljömål ska Östersjön föryngras till 1940-års friska nivå. Men vilka krav ställer det på utbyggda avloppssystem och reningsverk i Östersjö-angränsande medlemsländer? Och vilken roll spelar Rysslands insatser - som inte är ett EU-land men som står för en stor del av utsläppen till Östersjön?

Fördelning mellan länder

Programmet NEST kan räkna ut hur kostander ska fördelas mellan olika länder och olika åtgärder, för att åtgärderna blir mest kostnadseffektiva. För att exemplifiera drar projektledare professor Fredrik Wulff vid Stockholms universitet igång NEST-programmet på datorn där nordenkartan dyker upp.
Testexemplet gäller vad som behöver göras för att siktdjupet i Finska viken ska öka från 3,5 till 4,5 m - alltså öka med en meter.
- Ja i det här fallet så räknar den ut att kostnaderna skulle ligga på ungefär 40 miljoner euro per år för att få den här effekten. Sedan ser vi i den här tabellen att ungefär två tredjedelar ligger i Ryssland och sedan ligger Estland och Lettland, säger Fredrik Wulff.

Ryssland komplicerar

Samtidigt visar programmet att om motsvarande summor skulle satsas i Finland eller Sverige skulle man få mycket mindre effekt för samma peng. Utsläppen från Ryssland komplicerar alltså, men om man fortsätter att testa olika scenarier så ser man att oavsett Ryssland så räcker det inte att Baltiska staterna och Polen rättar in sig i EU-ledet.

Det låter helt enkelt som om MARE kommer att leverera en rätt dyster rapport.
- Det tror jag att vi kommer att göra men jag tror att det är viktigare att vi talar om vad vetenskapen säger. Sedan får man ta ställning till vad vi är villiga att betala. Är vi villiga att gå vidare och göra ännu kraftfullare åtgärder för att få ett bättre Östersjön, eller stannar vi här? säger Fredrik Wulff.

Ann Louise Martin
ann.martin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".