Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vetenskapsradions veckomagasin fredag 11 november

Publicerat fredag 11 november 2005 kl 15.32
1 av 4
Sociala schimpanser. Foto:PrB
2 av 4
Foto:PrB
3 av 4
Vandana Shiva Foto:PrB
4 av 4
Foto:PrB

Tjurbajs - inget skällsord för indisk GMO-motståndare. Och vad betyder Svalbarder? Är det verkligen smart att importera etanol som bränsle, och hur lika är vi egentligen schimpansen?

Att göra politisk film utan propagandakänsla

Hur gör man en film om patenträttigheter till utsäden och om genförändrade grödor? Om maktbalansen mellan syd och nord? En film som engagerar och som folk orkar se?

Jo, man sätter en färgstark person i centrum. Filmarna PeÅ Holmquist och Suzanne Khardalian hittade Vandana Shiva.

Hon är från Indien och fick Right Livelihood Award 1993, hon är doktor i kärnfysik från början men har tagit upp kampen mot de internationella växtförädlingsföretagen.

Hon protesterar i filmen mot att företag som Monsanto försöker ta patent på växter som människor i tredje världen använt sen urminnes tider.

Sedan marknadsför de de genförändrade utsädena med tillhörande ogräsbekämpningsmedel på ett sätt som gör att fattiga bönder hamnar i en skuldfälla.

Och hon vänder sig mot genförändring av grödor i allmänhet.

Frågan om genteknikfrågan är oupplösligt förbunden med patentfrågan, gentekniken är vägen till patent för företagen, säger hon.

Men det är ingalunda så att Shiva får stå oemotsagd.

En indisk opinionsbildare från Liberty Institute i New Delhi är bara en av dem som kommer till tals - han har tidigare gett Vandana Shiva Bullshit award for sustaining poverty - skitsnackspriset för upprätthållande av fattigdom.

Fast bullshit betyder också tjurbajs, kodynga, vilket gör Vandana Shiva nöjd för vad eldar man med och bygger hus av i Inden om inte just det.

Men vår recensent Camilla Widebeck kan inte ta ställning för eller emot patent, för eller emot genförändrade grödor efter att ha sett filmen. Både för att den inte är informativ nog och för att den faktiskt ger flera sidor av saken.

Utposten i nordväst - Svalbard

Svenskar har funnits i flera hundra år på öarna,  och nu ska vi dit igen - för att bygga upp en forskningsstation i upptäcksresanden Adolf Erik Nordenskiölds spår.

Han styrde skutan norrut och la under sig flera kolfyndigheter på Svalbard  i mitten på 1800-talet.

Det är alltså en lång tradition av svensk närvaro på Svalbard som Veijo Pohjola och hans forskarkolleger nu tar upp när de ska återuppbygga forskningsstationen Kinnvika på Nordostlandet, ögruppen Svalbards nordligaste och mest karga ö.

Och Svalbarder, det  betyder Den kalla kusten

Reporter Jonas G Edlund

Odla för egen etanolproduktion

2005 blev året när det lossnade på allvar för miljöbilarna - det menade entusiaster på miljöbilsmässan i Älvsjö i Stockholm, bland dom regeringens representanter.

Antalet tankställen främst för etanol ökar och i oktober passerades 10% -strecket när det gäller miljöbilarnas andel av nybilsförsäljningen

Kommunens bilinköpare från Uppsala  funderar på om man ska ha fler etanolbilar, eller om man ska pröva biogasbilar eller möjligen elhybrider. Dom här tre bilklasserna är dom som regeringen vill gynna, för att i slutänden ersätta bensin och diesel. Det här sker genom sänkt förmånsbeskattning på bilarna och dessutom subventioner på etanol och biogas. Staten satsar också en del på utveckling av biodrivmedel.

Men den politiska satsning som ligger bakom den här utvecklingen är pengar i sjön, menar Hans-Erik Ångström, professor i förbränningsmotorteknik vid tekniska högskolan i stockholm.

Han menar att det är fel att kalla etanolbilar för miljöbilar. För honom är en miljöbil framför allt en bil som förbrukar lite energi och släpper ut lite avgaser.

Om det är växthuseffekten regeringen vill komma åt, så satsar man helt fel menar han.

Pengarna borde alltså satsas på egen produktion av etanol, så mycket vi kan, menar ångström - det i stället för att subventionera uppköp av den etanol som finns på världsmarknaden framförallt från Brasilien.

Reporter Björn Gunér

Snäll apa eller vrång apa

Vilken schimpans är det vi liknar mest, egentligen? Den ganska vrånga schimpansen, eller den sociala och godmodiga Bonabon, dvärgschimpansen? Ibland verkar det som om vi försöker övertrumfa varandra med likheter mellan apa och människa. 

Genetikern Svante Pääbo  är chef för Max Planck-institutet för genetik och antropologi i Leipzig Han säger att det inte är nån större skillnad - det må vara att antalet gener som skiljer kanske inte är så många, kanske inte mer än hundra, men de skillnader som finns är betydelsefulla.

Reporter Jan-Olov Johansson

Forskare och journalister - förstår de varann?

I torsdags anordnades seminariet Vetenskap och media av den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet. Där medverkade bland annat journalisten Tim Radford, som i decennier rapporterat om vetenskap i den engelska dagstidningen The Guardian.

Han sa bland annat att vetenskapsjournalister är de enda jounalister som ständigt får berätta historier som aldrig hörts förut. Politik och konflikter upprepas ständigt genom historien, och sportjournalister behöver egentligen bara skriva samma sorts historia om hur det gick för England i fotboll, sa Tim Radford.

Men det kan vara svårt att vara den som berättar de här nya historierna eftersom de flesta gärna vill läsa eller höra om sådant de känner igen sig i.

Reporter Lena Nordlund.

Programledare Lena Nordlund och AnnLouise Martin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".