Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vetenskapsradions veckomagasin fredag 18 november

Publicerat fredag 18 november 2005 kl 14.43
1 av 3
Nilabborre i Victoriasjön - Darwins mardröm. Foto: Hupert Sauper
2 av 3
Stormfälle från Småland. Foto:PrB
3 av 3
Emily Diab. Foto: WWF

Om hur REACH, förslaget till ny kemikalieförordning i EU, har anammats i ett första steg - det är många kvar. Skog som faller i storm - det blir koldioxidbomber. Malaria ska beforskas i de drabbade länderna, och Darwins mardröm är en fisk.

Når vi Reach?

Kemikaliehanteringen i Europa måste samordnas och kontrolleras - det är ett krav.

Ett annat är att alla gamla kemiska ämnen som industrin använt i stora mängder sedan lång tid ska bli registrerade och bestämda efter sina egenskaper. Är de giftiga eller ogiftiga för människor och miljö?  

REACH, det svenska förslaget till hantering som Margot Wallström la fram för EU-kommissionen, har efter en verklig eklut nått fram till första prövningen - omröstningen i EU-parlamentet, och ska nu parallellt beslutas om i ministerrådet.

Men där har det tagit stopp för ögonblicket - Tyskland har lagt sitt veto.  Kemiindustrin känner sig hotad och talar om arbetslöshetssiffror som skrämmer, inte bara den tyska regeringen.

Sten Flodström vid Kemikalieinspektionen har arbetat med registreringsproblemen inom REACH, och han är halvnöjd med det kompromissförslag som togs i parlamentet, men allvarligt oroad inför möjligheten att beslutet inte tas i ministerrådet i år under Storbritanniens ordförandeskap.

Emily, 19 år

Emily Diab, hennes mamma och mormor var de tre svenskar som vid ett upprop i Världsnaturfonden tidigare i år valdes ut för att ur sina blodprov få bestämt hur mycket persistena kemiska ämnen de samlat på sig.

Emily är 19 år, och hon tycker att kemiindustrin borde tänka mer på kommande generationer och faktiskt rösta för stramare kontroll.

Bomber ur stormfällen

Stormen Gudrun orsakade mycket skada när den på bara några timmar fällde 75 miljoner kubikmeter skog i Södra Sverige, och stormfällningen ökade också koldioxidutsläppen i atmosfären.

Totalt släpper Sverige ut 15 ton koldioxid varje år - en del av det tas upp av skogen- runt 10- 15 miljoner ton, men en stormfällning kan påverka balansen mellan det som släpps ut och det som tas upp.

Stormen åstadkom att skogen avger runt 3 ton mer kol på ett år jämfört med före stormen. Dels på grund av att många av de träd som ska ta upp koldioxid har fallit, och dels för att marken som en följd av stormfällningen avger mer av det kol som finns lagrat där.

Mycket talar för att den här obalansen som stomfällningen orsakat kommer att jämnas ut

Intervjuade: Mats Olsson, Sveriges Lantbruksuniversitet  och Anders Lindroth professor i naturgeografi vid Lunds Universitet

Malaria bekämpas bäst där det drabbar

Den här veckan har världens största konferens någonsin med inriktning på malaria hållits i afrikanska Kamerun.

Koordinatorn för konferensen - läkaren och malariaforskaren Andreas Heddini - tycker det är mycket viktigt att konferensen hålls i just Afrika.

Läkemedel och vaccinkandidater som tas fram i USA och Europa måste testas på plats i Afrika tycker han.

Under veckan har flera hoppingivande studier presenterats.

Bland annat en vaccinstudie i Mocambique där barn som vaccinerats med ett nytt medel mot malaria kan stå emot smitta i upp till ett och ett halvt år efter vaccinationstillfället.

Bland de barn som vaccinerats minskade fallen av svår malaria med 49 % jämfört med ovaccinerade barn.

Så bra resultat har ingen tidigare vaccinationsstudie uppnått säger Andreas Heddini.

Även malariamyggans utvecklade resistens, eller motståndskraft, mot insektsmedel, och parasitens resistens mot vanliga malarialäkemedel är viktiga frågor.

Dessutom behovet av en utbyggd sjukvårdsapparat som kan nå ut med läkemedel OCH myggnät till befolkningen

Fiskfilm

Det ska handla om Nilabborren. De få fiskar som planterades in på 1960-talet är nu grunden för en gigantisk fiskeindustri runt Afrikas största sjö - Victoriasjön.

Fisken lockar människor till städerna runt Victoriasjön - men sjön står på randen till en ekologisk katastrof.

Historien om Nilabborren kan sluta som en mardröm. Om det handlar filmen Darwins mardröm - som har premiär på Folkets bio - biograferna i dag. Jonas Edlund har sett den.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".