Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svällande stål i fusionsreaktor

Publicerat onsdag 7 december 2005 kl 10.00
Pär Olsson, fusionsforskare (Foto: Johan Thorstenson)

I somras bestämdes att Iter, världens hittills största kraftverk för fusionsenergi, ska byggas i Frankrike. Men det finns många problem kvar att lösa innan en fusionsreaktor kan fungera några längre perioder. Till exempel gör neutronstrålningen att reaktorns stålhölje bara håller i högst ett år.

Neutronforskaren Pär Olsson vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har i sin avhandling studerat hur neutronerna påverkar metallen.

– Det som blir kvar efter att neutronerna har färdats igenom, det är att vi har hål i materialet. Plus att atomer har färdats ut till ytan, så att materialet sväller helt enkelt, säger Pär Olsson.

Neutroner sväller metallen
I en framtida reaktor, om man skulle ha vanligt stål som man har idag, så skulle det svälla flera tiotals procent på ett år, säger Pär Olsson. Alldeles för mycket, anser han.

När man nu äntligen har bestämt var fusionsreaktorn Iter ska byggas så är det ändå lång väg kvar att gå innan fusion, den process som sker i solen med sammanslagning av atomkärnor, kan användas till någon vettig form av energiproduktion.

Först och främst måste den flera hundra miljoner grader varma fusionen hållas instängd i ett tillräckligt kraftigt och stabilt magnetfält.

Sedan måste fusionsreaktorn kunna producera en del av sitt eget bränsle, det supertunga vätet, för det finns inte i naturen. Det är en väteatom som förutom sin proton också har två neutroner i kärnan. Och det är när dessa neutroner sedan sprutar ut ifrån fusionsreaktionen som de skadar reaktorns metallhölje.

Problem som måste lösas
Som tur är har metaller en kristallstruktur som gör att atomerna har en förmåga att hitta tillbaka och självläka det mesta av skadan. Om man blandar i krom i stålet så blir det lite bättre men det kommer ändå inte att räcka, menar Pär Olsson.

– Det bästa stålet skulle tåla ungefär ett år i en fusionsreaktor, sen är det kört. Och det är inte bra nog, så vi måste göra bättre.

Johan Thorstenson
johan.thorstenson@sr.se 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".