Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Systematiskt tänkande personer kan få autistiska barn

Publicerat tisdag 21 februari 2006 kl 08.46

Antalet barn som får diagnosen autism ökar i Sverige, liksom i övriga västvärlden. Nu tror brittiska forskare att en del av ökningen kan bero på att fler personer med utpräglat systematiskt tänkande får barn tillsammans än tidigare.

Exempel på yrkesgrupper där ett systematiskt tänkande är vanligt är matematiker och tekniker. Sådana par bildas i större utsträckning sedan även kvinnor söker sig till tidigare mansdominerade yrken.

Brist på empati

För att förstå vår omgivning och andra människor måste vi ha vissa grundläggande förmågor. En av dessa är empati, eller förmågan att leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov.

En autistisk person har brist på empati och därför svårt med sociala kontakter. Däremot är de ofta starka på ett annat område. Att systematisera, se mönster och lagar i tillvaron.

Empati vs systematik

Nu har forskare vid Universitetet i Cambridge visat att det finns ett omvänt samband mellan förmågan att systematisera och förmågan att känna empati. Ju mer plats det systematiska tänkandet har i hjärnan desto mindre plats verkar det finnas kvar för empatin.

Hos de flesta av oss råder någorlunda balans, men hos en person med svår autism, har det systematiska tänkandet mer eller mindre slagit ut det empatiska. Orsaken kan vara en medfödd hjärnskada.

Lindrigare former

Frågan är nu om lindrigare former av autism kan uppstå på grund av en nedärvd obalans i hjärnan. De brittiska forskarna tror att två mycket systematiska föräldrar kan få barn som är ännu mer systematiska - kanske till den grad att de får autistiska drag.

- De har chansen att få barn som är väldigt bra på att systematisera. Baksidan är ett möjligt samband mellan en stark systematiseringsförmåga och en svag förmåga till empati, säger Berit Lagerheim, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Marie-Louise Kristola

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".