Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arsenik - en plåga i Bangladesh

Publicerat onsdag 22 februari 2006 kl 15.05
Grundvattenpumpen som ska ge arsenikfritt vatten. Foto: AnnLouise Martin

Man kan utan tvivel säga att I-världens biståndsarbetare gjorde Bangladesh en riktig björntjänst när de började borra brunnar där. Där fanns arsenik.

Landets vattenförsörjning var god, kvantitetsmässigt - här rinner Ganges och Brahmaputra, och här faller monsunregnet i månader. Men flodvattnet var förorenat av bakterier - kolera inte minst - och regnvatten tog man inte tillvara. Då.

Men nu gör man det. Det visade sig så småningom att de grunda brunnarna, som gav så mycket vatten, bakteriefritt vatten, innehöll mängder med arsenik. Man hade inte undersökt vare sig vattnet eller berggrunden, och visste därför inte att det fanns arsenikskikt i marken som nere i de syrefattiga lagren släppte ifrån sig sitt gift till dricksvattnet.

Idag ser man hur arseniken drabbat befolkningen - med cancer. Lungcancer är en vanlig konsekvens, och hudförändringar som leder till cancer.

Bangladesh har tagit sina egna initiativ för att komma tillrätta med problemen, mycket genom sin kolossalt effektiva och mångomfattande folkrörelse Brac. Härifrån har man tillsammans med internationella bidragsgivare - ja, nu kommer de tillbaka med svansen mellan benen - börjat arbeta fram andra vattenförsörjningsmodeller.

I undersökningsområdet Matlab, där 200 000 människor bor ute på landet, i en flodområde som översvämmas varje år, finns den bäst undrsökta befolkningen i hela landet. Hit förlas det första kolerasjukhuset för 30 år sedan, hit riktades undersökningar om barn och kvinnors hälsa, och här utvecklades hem-medicinering mot diarrésjukdomar.

Här märker man nu tusentals pumpar med färgkoder som anger om vattnet är användbart för dryck. Här undersöker man också möjligheten att rena flodvatten för konsumtion, och att tillvarata regnvatten så det räcker över året.

Allt verkar enklare än att rena vatten från arsenik - det är en kemisk process som är dyr, svår och ofullständig.

Här arbetar också svenska arsenikforskare för att tidigt kunna hitta och diagnosticera sjukdomar som följer i giftets spår. Professor Marie Vahter är AnnLouise Martins vetenskapliga guide i programmet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".