Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-03-10

Publicerat fredag 10 mars 2006 kl 15.42
1 av 4
Sitter tänderna fast? Foto:PrB
2 av 4
Djur gör nytta i vården. Foto: PrB
3 av 4
Sothöna Foto:PrB
4 av 4
Mård Foto:PrB

Småpartiklar ska man inte andas in, inte heller ska man peta på döda fåglar. Tandvårdsreform kan ge billigare tandimplantat - men är billigt bra? Och vilka joner botar bäst?

Trafikföroreningar gör oss sjuka

Luften i våra storstäder är fylld av mikroskopiska partiklar som kommer bland annat från trafiken. Sedan flera år vet forskarna att de här partiklarna är skadliga för hälsan  både på lkort och på lång sikt.
I veckan publicerade det amerikanska läkarsällskapets tidskrift en  studie som omfattar 11 miljoner amerikanska pensionärer, som bekräftar sambanden. 
Tillfälliga partikeltoppar gör att betydligt fler patienter  söker sig till sjukhusen för akuta hjärt- kärl och luftvägsbesvär.

Varken i Sverige eller i Eu finns ännu några gränsvärden för luftpartiklar av den här storleken  som framför allt kommer från bilavgaser, slitage av däck och vägar och vedeldning.
I Sverige har regeringen i en proposition föreslagit ett högsta dygnsmedelvärde för utomhusluft som antagligen skulle underkänna luften i många svenska städer.
 Dan Norbäck, som själv forskat kring partiklar i luften i 20 år, tycker att den nya amerikanska studien är viktig. 
Reporter Björn Gunér

Influensan flyger vidare

Fågelinfluensan sprider sig som väntat utefter ostkusten - i veckan rapporterades smittade fåglar i Karlskrona, rätt centralt i stan, utanför Stumholmen, och i Oxelösund vid inloppet till hamnen, och skydds- och övervakningszoner har inrättats enligt tidigare mönster, med 3 och 10 km radie för att hindra att tamfågelbesättningar smittas.

Och på Rügen har man också identifierat en smittad mård som ätit fågel - den var levande men sjuk.


Det är fortfarande sjöfågel som tycks drabbas - vigg och svan, och i veckan hittade man också sothöns som skickats på analys.

Och i dag på fredagen meddelade smittskyddsinstitutet att man även på  Gotlands östra kust, där ön är som bredast, hittat två H5-smittade viggar på isen.
Inte oväntat, man väntar redan på smittan i Stockholm - åtminstone de anställda som matar fåglarna vid Strömmen nedanför Slottet - de matar nu svanar med kran.

Och denna vecka har vi också i vårt eget utbud, i Vetandets värld, hört hur man på det berömda Roslin Institute i Skottland, det forskningscenter som för några år sedan väckte uppmärksamhet världen över med det klonade fåret Dolly nu vill genmodifiera tamhöns för att ge besättningar som inte kan smittas av några som helst typer av fågelinfluensa.

 Vad händer med nya tänder?

Varje år tandimplantat opereras tandimplantat in för dyra pengar i cirka 10 000 patienter.  Men man vet egentligen inte hur länge de här nya implantaten håller. De ursprungliga Brånemarks-implantaten, dom har man använt i fyrtio år - där har man koll på att dom håller.
 Björn Klinge, som är professor vid odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet, berättar att man sett förändringar runt implantaten hos vissa patienter:
- Man kan inte säga att vi känner till att man generellt får mycket problem med implantat, men på lång sikt så börjar man se  en del förändringar runt implantaten som kallas för periimplantit, en sorts tandlossningsliknande förändringar runt implantaten.

Nu ska inrättas ett kvalitetsregister, som  ska samla in uppgifter om alla implantat som används i Sverige. 
Björn Klinge hoppas att såväl tandläkare som patienter med det ska kunna få mer kunskap om vilka implantat som är bra. Dessutom kan registret tala om vilka tandläkare som är bäst på att sätta in implantaten. 
Och som en extra bonus ger registret goda möjligheter för framtida forskning.
Reporter Ingrid Stenberg

Nytt strålcenter i Uppsala

Uppsala ska få Nordens första centrum för cancerbehandling med protonterapi. Det står nu i stort sett klart även om ett politiskt beslut av landstingen ännu saknas.

Förhoppningen med protonterapi, som innebär bestrålning med vätekärnor, är att tekniken ska rädda fler liv eftersom den anses mer träffsäker än de traditionella strålningstekniker som används idag.

Att använda sig av protoner för strålbehandling är visserligen inget nytt.
I Uppsala har man använt metoden i liten skala i över 50 år. Det nya klartecknet innebär emellertid att man nu får en riktigt stor anläggning som ska användas direkt inom sjukvården och inte till forskning som den gamla.

Ingela Thuresson, professor i onkologi vid Uppsala universitet, tror att den nya protonkanonen kommer innebära att fler cancerpatienter kan räddas till livet. Lägre stråldoser och större precision gör att förespråkarna även tror på färre bieffekter.
- Skillnaden mot annan strålbehandling är att man kan avgränsa dosen till ett precist djup och där stoppas den.

Det nya centret är tänkt att stå klart till år 2010, men protontekniken som ska användas har också mött kritik: I flera år har experter diskuterat om man istället borde satsa på en nyare teknik som kallas lättjonsstrålning.
Den tekniken skulle kunna bota ännu fler patienter anser Anders Brahme professor i onkologi vid Karolinska institutet i Solna.
Möjligtvis kan det nu bli tal om ett center där båda metoderna används. Men det borde i så fall ligga i Stockholm, anser Anders Brahme, eftersom man här har den bästa kunskapen om lättjonstekniken.
Reporter Björn Gunér

Hund-ersköterska?

I Frankrike har hundar fått en plats i sjukvården - speciellt hos gamla långvårdspatienter. Beröring och värme hjälper dem att komma ur sin verbala och mentala isolering, menar föreningen Rencontre AAA som nu noga väljer ut vänliga och sociala hundar som passar för sin uppgift.
Reporter var Johan Tollgerdt i Paris.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".